Såg i går Filip och Fredriks ”Ett herrans liv” och måste påpeka människan Arne Weise.
Jag hoppas att han spelade. Jag hoppas att han i verkligheten inte är så där enkelspårig och gubbsjuk som han verkade. Han hade till exempel tungan ute hela tiden, betedde sig som ett okoncentrerat barn, skröt om sina erövringar från förr och klankade ned på både äldre och lite fetare kvinnor.
Han var helt enkelt en ganska otrevlig och osympatisk person.
Hmpf. Och jag som myst med honom varje jul under hela barndomen. Tji fick jag.
1 kommentar:
Jag måste nog tyvär berätta för dig att det du uppfattade är helt överensstämmande med verkligheten. När jag var 15 och bodde hemma i Sundbyberg sprang jag på honom utanför n krog, så där lagom efter lunchtid. Han och hans kompis stoppade mig på gatan och stötte på mig REJÄLT!! Faktiskt så mycket att jag inte ville se honom i rutan på julafton ett halvår senare! Äckelgubbe!!!
Skicka en kommentar