tisdag, maj 18, 2021

Vänder det nu?

Jag ropar inte hej. Jag lovar. Men en liten pyttedel av mig har fått en strimma av hopp. 
Kämpandet kanske tar slut. Till slut. 

1. A fick ett jobb. Prövotid två månader så vill inte ropa ännu, men det verkar som att det går bra för honom. Jobb. 80 procent men stabil lön. 
Vi har levt på en lön i evigheters evigheter. Ungefär. Innan dess en lön plus minimiersättning för föräldraledigt. Innan dess en lön plus studiepenning. Ja ni fattar. 2014 var senast vi hade två löner. 
Vi kanske kan köpa en lägenhet någon gång. Jag kan se det. I horisonten. 

2. Pandemin. Den finns kvar. Den försvinner inte. Men det finns en ljusning. Vaccin. Smittan minskar. Färre dör. Det ljusnar. Det blir bättre. Sakta men säkert. 

3. Det är vår. Sol. Krispig grönska. Uteservering och långpromenad. Lite känsla av vanligt liv igen. Värme. 

Jag ropar inte hej ännu. Jag vågar inte ropar hej. Men någonstans i mig finns känslan. Det vänder nu. Det kanske vänder nu.