torsdag, juni 30, 2016

Måste man göra saker också?

Den här veckan har jag varit latare än latast. Lagat minimalt med mat men så att det har räckt länge, gjort minimalt hemma och annars mest kollat på tv och slappat. Så himla skönt. 
Tyvärr verkar jag ha hamnat i någon "göra så lite som möjligt"-lunk och varje sak som måste göras känns som att bestiga berg. Typ som att gå ner med soporna till soprummet i källaren. Fy fasen. 

Tyvärr kan jag inte kliva över soppåsen i hallen längre. Jag ska åka hemhem en snabbis i helgen och tar tåget direkt från jobbet. Det betyder att jag nu måste diska, gå ner med soporna, packa väska och duscha nu. För att inte hemmet ska lukta skunk när jag kommer tillbaka och för att inte jag ska skunk när jag ska åka. Logiskt, men det betyder ju också att jag måste resa på mig ur soffan. Stackars stackars mig.

Så jävla grinig

Att börja dagen med kollektivtrafikstrul när jag verkligen inte har tid med det - sämsta tänkbara starten. Är på så jävla dåligt humör att jag skulle kunna slå någon. Typ SL. 

måndag, juni 27, 2016

Fotboll och ensam hemma

Livet just nu består av att åka färja fram och tillbaka till Åland, titta eller lyssna på EM, jobba och försöka fördriva alla eftermiddagar ensam hemma. 
A är på Åland och sommarjobbar och jag, jag har ingen semester ännu. Därför är vi ensamma på varsitt håll nu i några veckor. Typ fyra totalt tror jag det blir, men lite utspridda hittills. 
Det funkar men är ju inte så roligt direkt. Den enda fördelen jag har kommit på är att det blir mindre disk. Yey. 

Äsch, nu vet jag inte vart jag ville komma med det här. Fastnade i Italien-Spanien. EM som sagt. Hejsvejs!

torsdag, juni 23, 2016

Hurra!

Jag är frisk, jag är frisk, jag är frisk!
Har jobbat i dag och tar mitt pick och pack till Åland över midsommar. Lovely!

Största nackdelen är att läkaren sa att jag skulle undvika klassiska allergener de närmsta veckorna. Det innebär till exempel inga skaldjur, ingen tonfisk, inget vin och INGA JORDGUBBAR?! Kan ju lika gärna skita i midsommar känner jag. 

Fast skitsamma, jag är frisk. Inget kli på hela kroppen. Knappt svullen någonstans! Hurra!
 

onsdag, juni 22, 2016

Fjärde omgången och tankar på döden

Ledsen för tjat men mitt liv består inte av så mycket annat än nässelfeber för tillfället. I morse vaknade jag med fjärde omgången utslag. Fjärde!
Tror hela tiden att det ska gå över och ser utslagen tyna bort bara för att återigen bli besviken när de i stället dyker upp någon annanstans. Det blir dock lindrigare. Den här omgången sitter de nästan uteslutande på rygg och mage och på något konstigt vis känns det mindre, även om det är ungefär lika många som i går. 
Fördelen i dag är att fötter och händer verkar mindre svullna. Jag kan gå och greppa saker, även om det gör lite ont.

Det lustiga är att utslagen aldrig verkar komma på precis samma ställe två gånger. Om mina beräkningar då stämmer betyder det att jag inte borde få några fler i morgon. I stort sett varje liten millimeter av min kropp har ju haft utslag redan. Men jag vet förstås inte. Kanske det börjar om på benen där det började i lördags kväll? Hoppas inte. 

Jag tänkte ganska mycket på döden i går också. All sjukvårdspersonal jag pratat med och alla artiklar jag läst varnade för att utslagen kan sätta sig i halsen så att luftvägarna blockeras. Och i går skedde det. Jag kände mig trång i halsen och hade svårt att svälja mat, men det gick bra att andas som tur var. Blev dock nojig och började tänka på att jag var ensam hemma och att det kanske skulle bli värre medan jag sov. Vågade inte riktigt somna om jag inte skulle vakna igen. 
Kanske hade varit smart att ringa sjukhuset ändå nu i efterhand, men kände mig så löjlig när jag inte hade några problem med andningen.  Dessutom kändes det som ett så stort projekt att ta sig till närakuten eller sjukhuset när jag knappt kunde gå i går. Vad skulle jag gjort? Ringt en ambulans?

Nåja. Allt gick bra. I dag känns halsen mindre svullen och det känns som att febern också lättat. Nu måste jag bara bli bättre. Håll tummarna!

tisdag, juni 21, 2016

Blir så ledsen

Hela jag är prickig igen. Nya utslag som kliar och kliar och kliar. Igår var min arm nästan bra, i dag ser den ut så här. 
På nedre delen av handen ser man också hur svullen och röd den är. Kan inte böja den ordentligt och kan inte lyfta tunga saker. Till på det kliar den något fruktansvärt. 
Och då är handen och armen långt ifrån de värsta kroppsdelarna. Höfterna och ljumskarna är helt täckta av utslag och fötterna är supersvullna. 

Jag är så jävla less på det här nu. Kan jag inte bara bli frisk någon gång?

Bättre och sämre igen

Det blev värre, de där utslagen. Jag svällde upp totalt där jag drabbats och såg helt knasig ut eftersom ögonlocken blev dubbla av svullnaden. Händerna som bollar och varje led stel av svullnad. 
Fick komma till doktorn och fick starka allergitabletter som verkade hjälpa på en gång. I går kväll tynade allt sakta bort. 
Så vaknar jag nu, eller egentligen för en timme sen, av att det kliar på hela kroppen igen. Nya utslag sprider sig så nu är det väl bara att vänta på att de ska svullna upp precis som tidigare. Jättekul. Verkligen. 
Värst är att fötterna redan svullnat så jag har problem att gå. Gör vrålont. 
Tyck lite synd om mig. 

söndag, juni 19, 2016

Jävla internet

Har fått någon form av nässelutslag över hela kroppen. Kliar så mycket att jag grät en skvätt förut. Jag är så ömklig när jag blir sjuk av något slag. Särskilt när jag är ensam och ingen kan ta hand om mig och tycka synd om. 
Har nu duschat kallt för att lindra skiten och googlar slut på internet för att få reda på vad det är och hur jag får bort skiten. 
Det enda internet ger mig är: Klia inte och vänta tills det går över. Lätt. Pöh. 

fredag, juni 17, 2016

En vecka semester

Jag har tydligen haft semester i en vecka nu. Eller ja, fem dagar. Tillbringar dem på torpet. 
Hittills har jag:
• Sovit på soffan mitt på dagen. Typ alla dagar. 
• Grillat en gång. 
• Bränt mig på ryggen och bröstkorgen den hittills enda soliga dagen. 
• Duschat i uteduschen tre gånger, och skruvat upp den för säsongen. Det var för övrigt skittungt och jag kände mig som superwoman när allt var klart. 
• Lyssnat på många EM-matcher på P4 i och med ingen tv. Har också blivit kär i en kommentator som kommenterar allt ovidkommande under matcherna. 
• Ätit frukost i sängen och sen somnat om. 
• Läst en halv bok. 

Ja, det var typ det. Fasen vad lite man hinner på några dagar. Skulle behöva semester i åtta veckor. Minst. 

lördag, juni 11, 2016

Ändå en fördel

Har varit sjukt stressigt på jobbet i dag med saker som gått i ett. Tempo. 
Slutade först 02.00 och jag är lite pannkakesladdrig hela jag. Osammanhängande och ostrukturerad. 
Men en sak är bra! Jag har inte tänkt på att röka eller känt en gnutta sug på elva timmar!
Jobb alltså, kan ersätta det mesta tydligen. Ha!

torsdag, juni 09, 2016

Prisa gud, nu blir mitt sparkonto fullt!

Skatteåterbäring alltså, vilken grej. Och vilken summa jag fick! Jag är så himla glad. 
Och mitt sparkonto är så himla glatt. Jag sparar ju där för att kunna köpa en lägenhet. Få ett hem. Allt annat får stå tillbaka just nu eftersom jag vill ha, behöver, någonstans att bo mer permanent. 
Kontraktet vi har nu går ut i augusti och vi har ingen aning om vi får stanna kvar efter det. Det ger mig ångest och magvärk när jag tänker på det, så jag försöker gå runt med skygglappar. Funkar sådär. 

Det värsta är ändå att trots att jag sparat massor så är det ändå typ ett år kvar innan jag har tillräckligt mycket för en insats till en tvåa i ett relativt attraktivt område. 15 procent av 2,5 miljoner är MASSOR med pengar. Hur har folk råd att köpa?! Jag fattar inte. Har alla fastigheter som kan borga för lån? Har alla föräldrar som kan borga? Eller hur gör de? Meddela gärna, för jag är förbryllad. 
Har tänkt att jag kanske kan ha torpet som "pant" men det är ju inte värt så mycket tyvärr. Och hur funkar det när det är i ett annat land? Och det lånet har jag ju inte betalat mer än en femtedel av ännu. 
Det känns som att jag måste ta ett snack med banken snart.

Gubbar och chefer

Alla, eller i alla fall de flesta, tror att jag är yngre än jag är. Det beror inte på att jag ser ung ut, inte främst i alla fall, utan på att jag beter mig och för mig ganska barnsligt. Jag har en ledig klädstil och bär typ aldrig kavaj och långa halsband som en hel del andra i min ålder gör, och jag har en "manana-vibb" över mig vilket gör att jag inte uppfattas så seriös. 
(Allt är ytterst subjektiva gissningar från objektet själv i frågan.)

Tänk vad som hade kunnat hända om jag var mer mogen. Det slog mig i dag när jag såg en artikel om en tjej (kvinna?) som är lika gammal som jag hade blivit chefredaktör. Hon har jobbat som journalist typ lika länge som jag och har varit nyhetschef länge. 
Om jag hade haft kavaj och en mogen attityd kanske jag också hade kunnat vara där. Seriös. Någon att räkna med. Chef. Kvinna. 

Jag vet inte. Jag vill ju inte bli chef utan trivs mer som en kreativ freestylare med ansvar. Lagom mycket ansvar så att jag utmanas men inte får magsår. 
Och så såg jag saker som verkligen inte får mig att vilja se vuxen ut: Gamla klasskompisar från högstadiet som lägger ut nya profilbilder. 
Min första tanke var: Vem är den där gubben?
Tror jag hellre tas för 29 faktiskt. 


Uppdatering: Alltså, jag menar inte att hur folk ser ut gör dem till chefer. Det här är skrivet med humor klockan halv tre på natten. Vill bara förtydliga. Heh. 

onsdag, juni 08, 2016

No smoking

Just ja, jag glömde ju säga att jag i lördags rökte mina sista cigaretter. Har nu slutat igen. Den här gången tänker jag inte börja igen. Inte ens om det är terrordåd och tungt och jobbigt och stressigt på jobbet. 
Min kropp pallar inte med rökning. Andas som en lungsjuk och mår fysiskt dåligt. Halsproblem och sån skit också. 
Nu, tre fyra dagar senare, känns kroppen redan bättre. Piggare. Har dock sug efter nikotin då och då, men vet ju att det går över om jag bara väntar cirka trettio sekunder. 
Heja mig!

Kvällsjobb och dravel

A är på Korfu i en hel vecka med sin familj och jag är lätt avundsjuk och lämnad ensam med två katter och kvällsjobb. Men så avundsjuk är jag inte. Även om hans familj bombarderar sociala medier med bilder på blåa pooler och havsvågor och brunbrända näsor så känns det ändå rätt gött att vara ensam hemma.
Glömmer bort hur skönt det är att bara rå om sig själv ibland. Bara ha min skit att ta hand om (inte för att jag så mycket tar hand om A:s skit i vanliga fall men ni fattar), bara ta hänsyn till mig själv, bara laga mat som jag tycker om och så vidare. Har till exempel ett halvt paket räkor i kylen som jag riktigt ska frossa i. Hehe. 

Nästa vecka har jag min första semestervecka. Den blev lite kapad i och med att jag fick hoppa in och jobba helg nu i helgen, men ser så mycket fram emot det ändå. Ska till torpet och göra typ ingenting. Hänga upp hängmattan och måla tak, dörrar och foder i hallen kanske. Klippa lite gräs och spela badminton. Bada!
Läsa bok och grilla. Kanske gå igenom de fyrahundra säckarna med kläder som jag inte använt på två år och skänka bort. Stora vida planer som sagt. 
Precis lagom. 

tisdag, juni 07, 2016

Jävla idioter, jag skäms över er!

Ibland rinner bägaren över. Som nu. Nu står jag inte ut med alla trångsynta bakåtsträvande människor som inte välkomnar människor på flykt till vårt land. Som eldar upp hus för att de barn som förlorat allt - familj, hem, liv - inte ska bo där. Så att de inte ska vara där, granne med dem. 
De som är så jävla rädda för att barnen ska ... Ja, jag vet inte ens vad de är rädda för? Det är BARN. Som har tvingats fly från krig. Till ett helt främmande land. Bort från allt som var tryggt och vant. Rädda barn som ska försöka skapa sig nya liv. 

Och vad möts de barnen av? Jävla förbannade människor som är så inhumana och enkelspåriga och rädda för fantasisaker att de eldar upp deras nya hem. 
Fy fan. Jag skäms. Jag skäms så över mänskligheten. Över svenskar som gör så här, skäms att bo i samma land som dem. Jag kokar över. 

tisdag, maj 31, 2016

Hoppas den inte tar slut lika snabbt som den kom

Och plötsligt är vi här. Där bara ben och ingen jacka är standard. Där gräset är grönt och luften varm. Sommaren, jag älskar älskar älskar dig. 

söndag, maj 29, 2016

Idyllen

Torpet, torpet, du förtrollar mig. 

onsdag, maj 25, 2016

Klockan fem

Att börja klockan fem på morgonen går oväntat bra. Första dagarna på skiftet i alla fall. Och om jag går och lägger mig senast tio. 
Det som går mindre bra är morgonrutinerna. Jag vill ju gärna snooza lite, men i och med att jag samtidigt inte vill ha klockan på ringning vid halv fyra så ställer det till problem. 
Jag glömmer äta frukost, jag glömmer grejer som jag borde ha med mig och framförallt: jag klär mig som ett kaos. 
I dag har jag till exempel på mig korta gråmelerade kostymbyxor, höga vita converse, ett svart ganska långt linne och en kort mönstrad skrynklig skjorta. 

Korta byxor och höga skor får mig att känna mig som ett barn. Långt linne i kombination med kort skjorta gör att det ser ut som hejkomochhjälpmig. För att inte prata om mönstermixen och färgkombinationerna. 
Känns ungefär som att jag är fem och ska på barnkalas och har fått välja helt fritt från garderoben. Heh. 
Går nu runt och låtsas som att jag är mycket modemedveten så att alla tror att mitt val är supermedvetet. 

Klockan halv fem ska man inte välja kläder. Punkt. 

tisdag, maj 24, 2016

Dagen efter konferens

Är så bakfull att jag har ont i hela kroppen. Eller så är det brännbollen som tar ut sin fulla rätt på min kropp. 
Mest troligen båda. 

fredag, maj 20, 2016

Det blev inte sämre ...

... Det blev kanonbra!
Frisören var lite speciell men härligt okonstlad. Gillade henne. Och gillade håret hon gav mig. 
Hello short hair!