tisdag, juli 29, 2014

Tid för att jäsa

Tillbaka på torpet igen efter nästan en vecka hemma i lägenheten. Oerhört skönt att vara här igen, även om tiden hemma var välbehövlig. Välbehövlig ur en praktiskt synvinkel alltså. 
Jag och A ska ju flytta till hösten. Vi har kommit in på skola i Stockholm båda två och ska därför prova på storstadslivet i ett halvår. Sedan får vi se vad som händer.
Hur som helst var det en himla massa som måste fixas. Ringa och säga säkert att jag vill ha tjänstledigt till chefredaktören, tacka ja till utbildningen, checka med vännen om vi kunde hyra hennes lägenhet tills hon säljer den och höra med hyresvärden om vi får hyra ut vår nuvarande lägenhet i andra hand och i så fall höra med vännen om han vill bo där under tiden. 

Och check på alla punkter. Allt är fixat, allt är ordnat och det känns så rofyllt och gött inombords nu. Nu är det bara det där studiestödet och studielånet som ska fixas typ. Men det är inget som kan göras förrän vi fått antagningsbeskedet från skolan och det blir först i slutet av veckan.
Så nu har vi tid att vara här och bara jäsa. Och jobba lite då. Har redan börjat måla om köksstolarna.
Tanken är att de alla ska få olika färg. Blir nog finfint.

söndag, juli 27, 2014

Värmebölja

Ligger halvnaken i korsdrag, inomhus undan från solen och försöker hitta någon slags svalka till mitt bakishuvud. Funkar så där.
Semestern 2014 i ett nötskal. Minus bakisheten då. Trots alldeles för mycket alkohol har jag bara varit riktigt bakis en gång. Svettats har jag däremot gjort vareviga dag. Älskar sommaren! Utan ironi.

söndag, juli 20, 2014

Floran

Det är en upptäcktsfärd att gå i torpets trädgård. Det känns som att jag har skrivit det förut, med det är värt att uppmärksammas igen. Efter att vi trimmat ner ängen på stora delar av tomten syns det så tydligt. 
Först alla träd. Björk, tall, gran, sälg, lönn, rönn, oxel, en. Buskar av syren i vitt, lila och mörklila, bondrosor, nyponrosor och massor av sådana där som ser ut som röda vinbär men inte är det. Plantor av blåa, gula, rosa blommor och gröna perenner. Svarta vinbär, röda vinbär, krusbär, äppelträd och så visade det sig att ett av de fyra äppelträden var ett plommonträd. Vildhallon, smultron i överflöd och gamla jordgubbsplantor som inte ger skörd längre.
Helt otroligt vad mycket det finns. Sedan har vi också hittat så mycket platta stenar utspridda lite överallt att vi kan lägga en gång mellan köksdörren och den nybyggda diskbänken.

Då har jag inte ens nämnt alla föremål som vi hittar inne i huset och i uthuset. En gammal enkel hästsläde, en stor tunna, en vävstol, en Singer-symaskin som man trampar, fina gamla trälådor från Kina. Badmintonracket i fint skick, Arabia-assietter, ett gammaldags trangiakök, ett badrumsskåp och ett fint skrivbord. För att inte tala om allt vi redan släpat in i huset. 
Ja herregud vilken härlig gård det här är. Köpet, som i november ärligt talas kändes lite överilat, är det bästa jag har gjort. Och då har jag inte ens nämnt omgivningarna eller känslan jag får när jag är här.
Köksbordet, en av tavlorna, det som står på bordet och soffkuddarna är det enda som inte fanns här tidigare. Resten är fynd från torpet.
Favoritblomman växer här!
Och en liten hint om hur omgivningarna ser ut.

fredag, juli 18, 2014

Fyra dagar semester


Mår rätt gött, som synes. Åh vad jag är glad över det här torpet. Det ger mig sån ro och lugn och jag vill inte ens vara på internet, hålla mig uppdaterad på nyheter eller nåt sånt. Jag vill bara arbeta fysiskt, sova i skuggan av äppelträdet, dricka vin, cykla på upptäcktsfärd och sånt. Liksom bara slappa. Så sinnessjukt underbart!

tisdag, juli 15, 2014

Utan fungerande hjärna

Det värker i hela kroppen. Inte för att jag fått stela kontorsaxlar utan av hederligt fysiskt arbete. Bära sten, kratta och så vidare. Men jäklar vad fint det blir.
Det har varit rätt gött i dag. Semester och torparliv. Duschade i diskbaljan med så mycket varmt vatten som ryms i en vattenkokare, avslutade mobilspelets alla matcher och hittade en genväg ner till stranden vilket gör att vi är där på tio minuter om vi går. 
Och har en hjärna som inte kan tänka än mindre skriva någon form av sammanhängande text. Som synes. Semester ftw!

måndag, juli 14, 2014

Sånt slöseri

Hektisk helg där sömn helt klart inte har prioriterats högst följs av sovmorgon. Om jag inte hade vaknat klockan sju och haft omöjligt att somna om, vill säga. 
Vilket jäkla slöseri med vad som skulle kunnat bli en skön sovmorgon!

torsdag, juli 10, 2014

Soffan luktar fotsvett. Så där att man inte vill ligga i den för risken att det där vidriga ska smitta tillbaka till en. Sängens lakan är så där äckliga att de borde bytts för minst en vecka sedan. Klädhögen på golvet är astronomisk stor och snoret i näsan blir mer och mer påtagligt. Huvudet tungt, sinnet känsligt och jobbet ger ångest. Stress inför allt som händer i helgen och inför beslut som ska komma. Och klädångest inför maskeradfest och så är kattmaten slut. Och allt annat är också slut men tiden för att handla finns liksom inte. Det går inte att trolla med tiden när orken är nere vid fotknölarna och behovet av att sova på fotsvettssoffan övertar alla andra känslor. Sömn.

Det som får allt att trots allt vara helt okej är vetskapen om att i morgon är den sista dagen på fyra veckor som jag behöver ställa väckarklockan. Semestern. Så oerhört välkommen just nu.

onsdag, juli 09, 2014

Åland är rätt fint det med

Den här vägen leder till det gamla torpet där jag för första gången bodde på Åland. Då när jag var på semester och då när jag precis hade flyttat hit. Tillsammans med min kusin och hennes dåvarande pojkvän. Minnena är så många.

Vi drack en massa vin. Vitt förstås, hade fortfarande inte lärt mig att dricka rött igen efter det där körsbärsvinet som jag drack och spydde när jag var 17. Vi åt Sips, som det stod på de åländska chipspåsarna, och skrattade åt korvapuusteja som det stod på kanelbullepaketen. Åt Ålandsspecialost på skivor med Specialfranska och lagade fisk med tomat och vitlök i den livsfarliga gasugnen. Och åt toast. Herregud vad vi åt toast.
Kissade på utedasset tillsammans och tittade på de fuktskadade planscherna med gamla Viking Line-färjor som en gång fört ålänningar väster- och österut. Prinsessan och Baronessan. Satt på trappräcket och trillade ner i buskarna bakom. Delade en cigg med en som man gillade. Rodde ut i den gamla ekan och höll på att inte komma in igen. Picknickade. Rökte. Drack vin. Var 19 och 20 år gammal och hade inte en aning om att jag skulle vara kvar här i dag, 15 år senare.

I måndags såg jag huset igen för första gången på många år. Vågade mig inte ända fram eftersom jag i så fall skulle behövt gå över granntomterna. Men det stod där, gult med bruna knutar och vittnade om den tid som inte längre finns. Om minnen som är så bleknade att de nästan bara blivit schabloner, ni vet så där overkliga men som man ändå minns eftersom man har pratat om dem så många gånger.
Åland, vad gjorde du med mig? Du trollband mig och höll mig kvar. Då för många år sedan och nu i dag.

tisdag, juli 08, 2014

Stockholm, jag gillar dig

onsdag, juli 02, 2014

Hur jag funkar just nu

Jag är nyhetschef några dagar nu igen och jäklar vad det sliter på hjärnan. Jag blir så himla disträ och hjärntrött så det finns inte.
Alldeles nyss skulle jag hämta kaffe och såg att det inte fanns någon sked att ta socker med. Så jag gick till lådan, tog fram en sked, gick med den till diskhon och stoppade den under kranen ...
Ja. Det är bara ett exempel på hur jag funkar just nu.

fredag, juni 27, 2014

Svaret är kanske dåliga manusförfattare?

I sådana där dåliga romantiska filmer när paret bråkar och flyttar ifrån varandra tillfälligt innan de hittar varandra igen, ni vet typen, är det alltid en vän/syster/mamma som öppnar dörren och säger "hen vill inte träffa dig, du får inte komma in". Varför säger de så? Hur verklighetstroget är det egentligen? Att man liksom "nej, prata ska ni verkligen inte göra! Då kan det ju hända att ni reder upp allting. Usch och fy. Nu stänger jag dörren så ni båda får gå och vara olyckliga och ovissa."
Så jävla konstigt.

Uppgång och fall

Favoritblomman. Synd att den inte är så långlivad bara.

onsdag, juni 25, 2014

Saker jag tänker på nu

Att jag ibland har så svårt att vara bekväm bland folk. Som häromsistens när jag snubblade på en kompis som jag ganska ofta festar med i mataffären och inte riktigt visste hur jag skulle bete mig när vi träffades i ett sådant sammanhang. Är det bara jag som har problem med sådant?

Och så tänker jag på hur tusan jag kan vara så klumpig just nu? Det är som att jag skulle vara tonåring all over again och liksom inte riktigt förstå att mina lemmar vuxit utan liksom slå i dem när jag rör mig. Har för tillfället ett sår på knät efter att jag slog i det i ett hörn, ett fett blåmärke på låret efter att ha gått in i ett bord och en bula i huvudet efter att ha gått in i en dörrkarm.
Har också ett brännmärke i handen efter att ha tagit ut bröd ur ugnen. Det senare är visserligen ingen tillfällighet. 70 procent av gångerna jag är i ugnen bränner jag mig.

Och ja, det var tydligen bara det jag tänkte på just nu.

tisdag, juni 24, 2014

semä

Just nu ångrar jag att jag valde att ha sen semester. Eller alltså, jag är ganska nöjd med tanke på det kalla regniga vädret som är just nu, men annars är jag i så stort behov av ledighet. Tröttheten i mig är enorm.
Eller så får jag helt enkelt sluta kolla på VM till mitt i natten och gå och lägga mig i tid i stället.

måndag, juni 23, 2014

Hur många gånger ska jag behöva förklara?

Hur ska man kunna förändra gamla invanda samhälleliga mönster när folk väljer att missförstå? Jag pratar om jämställdhet.
I dagarna har folk jag känner delat ett gammalt debattinlägg av farbrodern Alf B Svensson från 2013. Rubriken är typ att man inte ska försöka göra barn könsneutrala och så skriver han en massa om hur feminismen (eller genusfundamentalister som han kallar oss) är och vad de står för. Han skriver ”Vi ska ge dem könsneutrala namn och leksaker, börja använda ordet ”hen”, förbjuda flickor från att klä sig i rosa och välja genuscertifierade förskolor. Förskollärarna ska agera könspoliser, slänga ut dockvrån och avstyra alla typiska kill- och tjejlekar.”
Problemet är att han missförstått i princip allting. Feminister vill inte alls tvinga barn att leka med leksaker som stereotypiskt inte hör till det könet.

Och jag blir så ledsen och upprörd på folk som bara sväljer allt en forskarfarbror skriver och tar det för sanning, när det finns en miljon andra forskare som säger tvärt emot. När det finns feminister som gång på gång på gång sakligt gått ut och berättat vad feminismen står för – och varför det behövs.
Men det är som att prata för döva öron. Det verkar inte som att folk vill förstå vad feminismen arbetar för. De vill inte förstå varför man ska ge barn – pojkar och flickor – samma möjligheter. Att en flicka BÅDE får leka prinsessa och ha en bilbana. Att en pojke BÅDE får leka prinsessa och ha en bilbana. Utan att någon vuxen eller ett annat barn ska komma och säga ”det där ska inte flickar/pojkar leka med”. Det är enbart endast det feminister vill. Att bryta normerna. Att låta barnen få leka med vad de vill, vara hur de är – oavsett om de är stereotypiskt flickiga eller pojkiga eller om de inte är det.
Att barnen inte per automatik förs in i en roll där de förväntas vara på ett särskilt vis, utan att de får utveckla sin egen personlighet och vara den de är och vara tillfreds och nöjd med det, utan att någon ska tycka att han eller hon beter sig otypiskt killigt eller tjejigt och ifrågasätta barnets beteende. Ge alla möjligheter. Hur kan det vara att tvinga någon att bli könsneutral?

Så nu undrar jag hur Alf B Svensson kan vara emot att ge barnen alla möjligheter? Och hur kan folk ta det han säger för sanning utan att ta reda på mer information? Och hur ska vi göra för att få folk att förstå att det inte handlar om att göra alla människor till könslösa människor utan till starka individer som har olika personligheter? Jag vet liksom inte riktigt hur många gånger till jag orkar förklara. Det känns ju så tröstlöst när det verkar som att folk inte vill förstå.

fredag, juni 20, 2014

Torsdag.

Det regnade i morse. Jag vaknade tre minuter i sju, inställd på att stiga upp uppenbarligen. Tyvärr sker det alltid de gånger det inte behövs. Efter tre dagars nyhetschefande blev jag en dag ledig.
I alla fall, då klockan tre minuter i sju, kände jag att dagen skulle bli blä. Regn och grått och täppt näsa och värk i skulderbladen och bank i huvudet och frossa. Blä som sagt.

Jag lyckades till slut somna om vid halv nio eller nåt och sov två timmar till. Vaknade omgiven av båda katterna som myste och kurrade och var underbart härliga. Åt långfrukost, surfade massa massa på internet efter tre dagars typ inget surfande alls. Lade mig på soffan och öppnade för första gången på säkert minst ett år ett magasin. Ett inredningsmagasin och fick så mycket inspiration till torpet att jag svor över att jag inte kunde åka ut dit och skapa göra vara kreativ. A hade bilen till jobbet i regnvädret.

Sedan kom han hem, vi handlade dyr och onödig lyxmat på närbutiken för åthelveteförmycketpengar och åt färskpotatis och varmrökt lax med gräddfil och gräslök. Lyssnade på tankesmedjan och skrattade. A narrade mig och jag skrattade mer. Så mycket att tårarna började rinna.
Åkte sedan ut till A:s mamma som hade bett om hjälp med sitt nya växthus. Så vi bar möbler, flyttade blommor, snickrade ett räcke och njöt av hennes härliga trädgård och solen som äntligen kommit fram.

Och den här dagen som började tre minuter i sju med regn blev slutligen en helt fantastisk dag.
Det nya växthuset. Gjort av gamla fönster och annat till största delen återvunnet material. Längtar efter att få se det med prunkande växtlighet.

onsdag, juni 18, 2014

Tretton timmar

Det här med att vara nyhetschef. Nä. Jättekul i några dagar men i längden nej. Har jobbat tretton timmar i dag och fick plötsligt tillbaka den där förståelsen för att jag fick magsår när jag jobbade som nyhetschef för jämnan. Puh.
Men jävlar vilken bra midsommartidning vi får i morgon!

måndag, juni 16, 2014

Första natten på torpet

Så här lite sent och lite halvdant och lite ja, vill jag bara skriva att vi sov första natten på torpet i fredags. Det var mys och grill och vin vin vin och frukt och bär och skön sömn i alkoholdimma. Dagen efter god frukost och te och kaffe och Alfapet och sen bråkade vi om skitgrejer som lade en smolk över alltihop. Om man nu kan lägga smolk över nåt.
Men ja, huvudsaken var och är: VI SOV PÅ TORPET FÖR FÖRSTA GÅNGEN!
Görmysigt. 

onsdag, juni 11, 2014

När det inte blev som jag tänkt

Det är nu jag ska skriva vilken fantastiskt och innehållsrik dag det blev i går ändå, men då skulle jag ljuga. Efter att jag rasat här nedanför grät jag en liten skvätt över ... ja, min maktlöshet, över att världen är dum eller något sådant. Det var länge sedan jag grät av frustration och tydligen tog det så mycket energi att jag somnade. Med kläder och smink och allt och sov där tills klockan var halv tolv!

Resten av dagen var som ett töcken. Jag fyllde den med mycket mobilspel och innan B kom via på kaffe hade jag inte gjort ett skit vettigt. Inte ens gått utanför dörren.
Sedan åt vi middag på restaurang eftersom det är Restaurangdagarna här nu (=billigare priser) och jag ville kompensera för morgonens fadäs. Sedan somnade jag på soffan i en timme igen och såg slutligen på någon kriminalserie på tv. 
Oh du spännande liv, du är nästan värd en självbiografi. Ha!

tisdag, juni 10, 2014

Jag hatar att bo på en ö

Jag har bott här i tolv år och hittills aldrig missat färjan. Men i dag, när jag skulle till Stockholm för att hänga med min fina vän hela dagen och dricka vin på någon uteservering och njuta och ha det underbart - då fan ska jag göra det. Så förbannad på mig själv, på A som var så seg när han skulle skjutsa mig, på vägarbetet som gjorde att vi fick köra en omväg, på den här jävla ön som man inte kan komma ifrån hur som helst. Förbannade ö. Förbannade färjor som går typ två om dagen. Förbannade jävla skit vad jag är ledsen och besviken just nu.