För övrigt fick jag vad jag tror kan vara världens finaste komplimang i dag. Blev nästan generad och fick en liten tår i ögat. För jag vet att personen som sa det verkligen menade det och för att jag har svårt att tro på det. Hon sa:
”Ditt hår är så fint och så coolt! Precis som du!”
Tänk om 14-åriga jag visste att någon skulle kalla mig fin och cool någon gång i livet, och verkligen mena det.
Så jag sa tack, höll käften och sög åt mig. Så där som man ska göra.
Update: Jajaja. Det låter ytligt och löjligt att säga att detta var världens finaste komplimang. Men för 14-åringen som bor i mig betydde den mer än en komplimang om min personlighet. Sådetså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar