I vårt lilla samhälle är ett rån hot stuff och när den lokala banken rånades i fjol somras blev det ett hejdundrande pådrag.
I förra veckan greps en av rånarna – äntligen. Jag var eld och lågor och förväntade mig att resten av människorna skulle vara lika glada. Jag menar, ingen hade trott att ett värdetransportsrån skulle klaras upp.
Men när jag samma kväll uttryckte min glädje och förtjusning över att en man gripits fick jag till svar: ”Jaha. Vad gör det för skillnad? Pengarna är ju ändå borta.”
Jag blev helt ställd, helt chockad. Vad är det för inställning? – ”Brottet är redan begått, rånarna har fått pengarna - då spelar det ingen roll längre.” En idiotisk inställning om jag får säga mitt. Lämnas samhället utan straffåtgärder har vi snart anarki. Och inte en positiv sådan.
Har de inte hört talas om att sona sitt brott och genomgå rehabilitering?
Deras inställning är precis samma sak som att säga att alla mördare borde få gå fria. ”Nej vaddå, killen som dödades är redan död. Det är försent att göra något åt det nu.” Det uttalandet tror jag inte att många skulle skriva under på.
1 kommentar:
Jag TRODDE verkligen int att nån sku åka fast... d e ju lilla Åland lixom. (fördomar, jag vet) men när man fick höra att nån åkt fast! JIPPIE!!!!
Skicka en kommentar