Förbenade bil

Rolf, Rolfen, förbannade Rolfen. Kärt barn har många namn, så även min hat-älskade bil. Han är en Nissan Sunny årsmodell 1986 men design ala 1985. Inte så farligt rostig men väl skitig.

Har med ett halvt öga glott efter Rolfens efterträdare en tid. Men det har inte blivit något mer än ett halvhjärtat letande eftersom jag inte vet vilken sorts bil jag vill ha härnäst och dessutom är så snål att jag inte vill köpa en efterträdare förrän Rolfen gjort sin sista suck och ligger på kyrkogården. "Han rullar ju", har varit min paroll.
Jag menar, till och med när det var svinkallt ute puttrade han, om än lite motvilligt, igång och sedan han slutade läcka kylarvatten har jag knappt behövt gjort något annat än att tanka och köra. "Han rullar ju" som sagt.

I och med hans härliga humör hela vintern hade jag nästan utvecklat en liten förälskelse till honom. Hatet i kärleken var nästan som bortblåst. Rolfen - Du och jag i vått och torrt kändes det som.
Men det jag inte visste var att han i hemlighet smidde lömska planer bakom min rygg.

Det blev jag varse om igår. Var nämligen på besiktning.
UNDERKÄND stämplade kära besiktningsmannen mitt protokoll. Fel på det ena, fel på det andra, fel på det mesta, konstaterade mannen.
Jag slet förfärat mitt hår medan Rolfen hånskrattade åt mig när jag körde därifrån. (Nej, jag fick som tur var inte körförbud i alla fall...)

Den enda jag kan säga nu är att hat-kärleken enbart består av det ena. Och det är inte kärlek. Förbenade biljävel!
Skroten, hallå? Sugen på att mosa en Nissan Sunny i små små bitar?
Banken, hallå? Sugen på att ge mig ett fett billån?