I går efter Vasaloppet, trots bakisångest, gjorde jag och pojkvännen ett ryck på övervåningen. Vi röjde undan all bråte, sopade golven, byggde tillfälligt skydd för att undvika nedtrillning i trappen, torkade bort fluglort från fönstren, dammsög, dammtorkade stolar och bord och lade alla verktyg i en hög.
Vi var båda sjuuhukt osugna på att göra det, men efteråt efteråt! Då var det som en stor sten fallit från våra hjärtan. En dammsugning till där uppe, dit med lite trasmattor och voila – det är sovbart där uppe.
Jag har typ aldrig varit så lycklig i hela mitt liv.
I dag blir det mer måste-göra-innan-fredag som ska avverkas. Först handla vin, sedan handla mat och sedan baka bullar. Jag har aldrig bakat bullar förut, det brukar alltid pojkvännen göra.
Men jag hoppas på succé. Jag är ju trots allt släkt med mormor och hon bakar ju världens godaste bullar. Jag hoppas på att äpplet inte faller så långt ... och så vidare.
4 kommentarer:
Gud vad det låter härligt! Och du, med bullar (är ju faktiskt lite av en expert) så är mina tips:
- gör en så lös deg du kan så blir dom stora och fluffiga.
- Ha i mer smör än det står i receptet (framförallt till fyllningen)
- Köp hel kardemumma och stöt den hemma. Samma med kanelen.
Det är okej om du nu känner 'men sluta vara så jävla perky på måndagsmorgonen och håll käften om dina jävla recept'.
O! Tack för tipsen! I'll do my best!
Och nej, trots att det är måndagsmorgon får du vara hur perky du vill! Snällt va?
Men asså du måste rapportera nu. Hur gick det?!
Det gick skitbra. Bullmästarn aka pojkvännen hjälpte till, så de blev perfekta! Mmm. Lite mjöl, mycket smör, mycket socker och mycket kanel = det vinnande konceptet.
Skicka en kommentar