Jag såg trottoaren. Det var visserligen väldigt blött och slaskigt och det var snö i drivor längs husväggarna. Men jag hade på mig mina röda converse och kunde obehindrat hjälpa Staffan att bära in hans två senaste konstköp i hans bil utan att bli blöt om fötterna.
Det var vår och det droppade från hustaken.
För jävla synd bara att allt var en dröm. Men fattar ni hur mycket jag längtar till våren om jag till och med drömmer om den på nätterna?
2 kommentarer:
själv drömde jag att det var sommar och kvällsljus. riktigt plågsamt när man vaknar - visserligen sol men kallt som attan!
Ja, samma för mig. Plågsamt att konstatera att det bara var en dröm. Särskilt när det känns som att det aldrig kommer att bli verklighet heller. Bittert.
Skicka en kommentar