Jag vill inte börja klaga på vintern och kylan. För börjar jag klaga kan jag inte sluta. Och ju mer jag klagar desto bittrare blir jag över att det är minst en månad kvar av den här evighetslånga vintern. Om snön håller i sig ända in i mitten av april har vi haft snö i sex månader. Det är för fasen halva året. Ett halvår snö. ETT HALVÅR! Och det faktumet är för övermäktigt att tänka på.
Så jag försöker att inte klaga. Låtsas som att det inte rör mig ryggen att jag får skrapa bilrutorna för sjuhundraåttiofemte gången. Visslar nonchalant när det kommer mer snö. Går med skygglappar förbi termometern som visar minus 27 grader. Ignorerar. Låtsas inte om.
Bit ihop, inte bry mig, stå ut.
Bit ihop.
Stå ut.
Inte bry mig.
Bit ihop.
Det går inte. JAG VILL HA VÅR!
7 kommentarer:
ett halvår? e det faktiskt så jävligt!!? ojoj.
Ja, om den ligger kvar till mitten av april i alla fall. Då blir det ett halvår. Hittills är vi ”bara” uppe i fyra månader.
Fy fan.
ja just de, ja tänkte mars, o de e ju snart mars, och i mars e jag rädd att den ligger kvar :p
Tips från coachen är Kupevärmare. Då slipper du ju skrapa rutor på morgonen iaf. Annars håller jag med och biter ihop.
MamaMill: Ja, det är ju precis det jag också befarar. Men jag vill helst inte tänka på det för då tror jag att riskerar ta livet av mig.
Anonym: Jag har också tänkt den tanken, men rationaliserat bort den. Det innebär ju att jag måste gå upp lite tidigare, gå ut en gång extra och sedan krångla med sladdar och krafs. Nej. Ingen kupévärmare.
En carport däremot. Det skulle kunna funka.
Man kan fixa så att det går på timer, kopplar i allt när du kommer från jobbet och ställer in på timern när den ska starta =)
Sant, men man måste fortfarande ha en massa kablar som man måste ringla upp och ut och koppla i och ur. Joooobbigt ju. Och den tidsmarginalen finns inte i min värld.
Skicka en kommentar