I går firade tydligen jag och pojkvännen nio år. Vi glömde bort det. Jag kom på det när jag satt i köket och snackade med en vän i dag. Sa: ”Vi vet inte när vi blev ihop så vi räknar från när jag flyttade hit. Den 1 september 2001”.
Och så slog det mig att det var den 2 september i dag.
Och det speglar hela mig på något sätt. Jag har skitdålig koll på födelsedagar och jubileum. För ett tag sedan slog det mig att jag hade varit rökfri (kom inte och säg något annat, jag har rökt några bloss i sommar men klassar mig fortfarande som helt rökfri) i fyra år. Det hade ju varit ett ypperligt tillfälle att fira.
Och för ännu ett tag sedan slog det mig att jag bloggat i fyra år. Det hade man också kunnat fira. Om man hade velat och kommit i håg.
Jubileum som rör mig själv är jag dock inte så himla noga med egentligen. Värre är det när jag glömmer födelsedagar. Det ger mig ångest. Tack och lov finns ju Facebook nu där de flesta vännerna finns.
Facebook fanns ju däremot inte när jag var ung. Det vet min gamla bästis Lina. Ja, samma Lina.
Hon kan ha fyllt typ 17 eller 19 eller 16 kanske? I alla fall var vi inte bästisar längre, inte på samma vis som förut i alla fall. Vi gick i skilda skolor och hade lite glidit i från varandra. Men vi var fortfarande jättebra vänner och umgicks frekvent.
Det var i början av maj och jag hade träffat en kille som jag var ihop med i två tre fyra veckor. Allt var nytt och spännande och jag ville berätta alla smaskiga detaljer för min andra kompis Madde. Men hon var inte hemma, utan hos Lina. Så jag ringde till Lina och snackade lite kort med henne innan jag bad att få prata med Madde ...
Det var ju bara det att det var Linas födelsedag. Min gamla bästis födelsedag.
Och jag mitt ägghuvud ringde hem till henne, pratade med henne utan att säga grattis, och sedan bad om att få prata med Madde.
Jag är fan inte värd att Lina är så himla snäll mot mig i dag. Usch. Jag skäms ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar