Det där med håret

Jag skrev ju bara för några dagar sedan att jag ville ha rött hår. Igen. Det där med rött hår känns som ett återkommande tema i mitt liv.

Men nu börjar jag få kalla fötter. Alltså, jag vill inte påstå att jag blivit fegare med vad jag gör med mitt hår. Jag har alltid, och även nu, varit våghalsig. Sagt ”gör vad du vill” till frisören. Haft håret rött, brunt, svart, blont, superblont, lila, kopparfärgat, mellanbrunt, mångfärgat och säkert någon mer färg. Varit långhårig, superkorthårig, mellanlånghårig. Haft bob, har osymmetriskt hår, lugg och you name it. Det mesta utom helrakat faktiskt.

Men nu tvekar jag på att göra någon drastiskt. Jag trivs så jävla bra i mitt halvblonda hår. Det känns naturligt men ändå inte råttfärgat. Det känns inte för mesigt men ändå inte så där löjligt låtsastufft. Det känns bra.
Och folk säger att det är bra. Jag får komplimanger för mitt hår väldigt ofta faktiskt. Särskilt sedan jag snaggade ena sidan.

Så nu är frågan vad jag ska göra. Jag både vill och inte vill ha rött hår. Jag både vill och inte vill fortsätta vara halvblond. Jag vet inte vad jag vill. Vet ni?

Just ja. Så här ser jag ut nu. Inte just i dag, men för någon dag sedan. Blond? Röd? Vad ska jag välja?