Det är synd om mig. Så måste det vara. Jag sitter hemma ensam en fredagkväll. Enda kvällen den här veckan då jag haft möjlighet att träffa pojkvännen, göra något som med god vilja kan beskrivas som spännande och kanske ta en öl på tu man hand. Enda kvällen då jag inte är hemma runt elvasnåret.
Men nu: Ensam. Pojkvännen på egna upptåg.
I dag åt jag dessutom äcklig snabbmatshamburgare till middag/lunch på jobbet. Satt framför datorn och tryckte i mig de flottiga och förlitekrispiga pommes fritesen och slabbig hamburgare. Åt en bit av pappret den låg i också. Märkte inget förrän jag hade svalt det. Same same i smak liksom. Pappret och burgarn.
Hunden spydde inne också. Det är ju alltid kul.
Och så är jag hungrig. Men orkar inte ens bre en macka. Åt nyss gamla ostbågar tills jag började må illa. Är dock fortfarande hungrig.
Det är synd om mig. Så måste det vara.
Men trevlig fredag hörrni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar