torsdag, maj 26, 2011

Om jag var poet




Det är dagar som i dag som jag önskar att jag var poet. Så jag kunde sätta ord på alla känslor jag har där inne.
När dagarna består av chokladkakan från himlen. Av vänner som jag trivs så otroligt bra med att de praktiskt taget skulle kunna vara mina syskon. Dagar av kreativitet och lust.

Och dagar när himlen ser ut att vara målad i akvarell. När äppelblommorna har slagit ut och skapar hav av fullkomlig livskraft. När solen knappt försvunnit bakom horisonten trots att klockan närmar sig midnatt. Och när hundkexen och maskrosorna slåss om uppmärksamhet i dikesrenen.

Dagar då jag känner mig fullkomlig. Nöjd. Lycklig. Tillfreds. Då önskar jag att jag var poet.
I dag önskar jag det.



2 kommentarer:

AZ sa...

Nemesis och goda vänner kan aldrig vara fel! Tusen tusen och åter tusen tack för igår! Somnade med ett leende på läpparna!

Matilda sa...

Nej det kan aldrig vara fel! Och tack själv fina du. Det var så roligt att fixa och greja hemma hos dig. Särskilt när det blev så fint och du blev så glad!