torsdag, maj 29, 2008

Trött tröttare Matilda

Kan inte förstå hur jag kan vara så trött. De senaste dagarna har jag gått i någon sorts dvala och så fort jag suttit still en liten stund har jag haft stora svårigheter med att hålla mig vaken.
När jag hade ätit lunch i går längtade jag efter att få gå och lägga mig. Benen var tunga som bly och huvudet låg och släpade längs marken.

Halvvägs hem, i bilen, fick jag sådan sömnlust att jag var på vippen att stanna på närmsta rastplats för att slumra till en stund. Såg för mitt inre hur jag somnade vid ratten och körde in i diverse saker. Höll ögonen krampaktigt uppspärrade tills jag svängde in på uppfarten.

Väl hemma tog jag en tidning och la mig på soffan. Somnade inom tio minuter. Ställde dock klockan så jag skulle hinna äta innan träningen började.
När den ringde började jag snooza. Och snooza. Och snooza. Tills klockan var så mycket att jag inte skulle hinna äta innan träningen längre. Bestämde mig då att skita i träningen, vände mig om och somnade igen.

Halv nio vaknade jag igen. Åt två smörgåsar till middag, glodde en sväng på tv och gick och la mig i sängen.
Somnade inom en halvtimme.

Tror ni att jag var pigg i morse? – Självklart inte.
Trots hur många timmars sömn som helst är jag en zombie i dag igen. Hur kan man vara så trött?

4 kommentarer:

egoistiska egon sa...

kroppen tvingar dig att vila från alla stressgrejer. inte alls konstigt, egentligen. men et är inte så kul om man har planerat att vara pigg...

Matilda sa...

Egon: Usch! Säg inte så. Jag vill inte va sönderstressad.
Men jag tror faktiskt inte att kroppen är så stressad just nu. Jag känner mig inte stressad i alla fall. Inget magont eller några andra symtom.

egoistiska egon sa...

fast det där kommer ofta i efterhand. iaf hos mig. skitirri! jag kan tycka att jag precis blivit "stressfri", och slappnar av i kroppen och DÅ kommer alla fysiska symptom så som trötthet osv. Kroppen återhämtar sig liksom. Tyvärr finns det nog inget att göra än att spela med.

Matilda sa...

Egon: Så kan det kanske vara. Så jag spelar med. Hänger med kroppen liksom. Tror alltid att den vet bäst, bättre än knoppen i alla fall.