Ett ihopskrap till liv

Har hur mycket som helst att skriva men inga ord att använda för det. Försöker med korta meningar. Ett ihopskrap, varsågoda.

Känner mig rastlös och full av energi men samtidigt dödstrött och slut som artist.
Älskar att solen lyser men önskar samtidigt att den inte sken. Skulle vara lättare att lägga sig på soffan och dumstirra ut i luften. Eller sova.

Har återigen kommit på att magen, stackars magen, inte mår bra av att äta en glass och en ölkorv till middag. Men vad ska man göra? Äta middag ensam i ett trist tråkigt kök känns heller inte lockande. Har gjort det hela veckan redan. Pojkvännen jobbar. Och jobbar. Och jobbar.

Är sugen på vin. Är sugen på vin varje fredag. Funderar om det är osunt? Får man dricka vin så fort man är ledig? Eller öl varje dag efter jobbet? Så har det nästan varit hela veckan. Utom när jag däckade på soffan häromdagen. Men det är ju gott. Och det är ju sommar.

Problemet är att inget glas vin får bort känslorna ändå. Kan inte exakt säga vilka känslor jag hoppas dränka, men några är det i alla fall som ligger där under ytan och bubblar. Låter dem inte komma ut. Vin dövar ganska bra.

Eller så är det bara inbillning. Jag känner mig faktiskt i god vigör. Känner lycka, glädje, skratt. Älskar årstiden. Älskar solen. Älskar livet.
Älskar vin. Ja, så är det nog. Nu tänker jag korka upp en flaska.

Och så har jag skavsår också. En megastor skinnläpp som hänger på hälen. Lyckades inte få in det i ovanstående resonemang. Men det upptar dock en stor del av min tankeverksamhet just nu.