Det har fått sin förklaring. Pojkvännen ringde till flickans pappa för att höra vad som hade hänt och hur det var med tjejen.
Pappan hade då pratat med flickan och fått reda på vad som hade hänt när hon blev biten. Flickan hade hoppat framför hunden, hoppat mot henne och sedan kastat sig ned på knä framför henne.
Hunden hade alltså blivit livrädd och trodde att flickan anföll.
Det ger det hela ett litet annat perspektiv. Hunden blev rädd.
Pappan sa att hunden på inget sätt kunde anklagas för det som hände. Säger pappan så, måste det vara så.
Pappan sa också att flickan mådde bra, såret var pyttelitet, och flickan kände inget agg mot hunden heller.
Hunden får en andra chans. Hon ska inte bitas ens om hon blir rädd, men på ett sätt så förstår man att hon reagerade så.
5 kommentarer:
men vad skönt att det fanns en förklaring!
Jätteskönt! Känns bättre när man vet att det i alla fall fanns en orsak till att hon gjorde som hon gjorde.
Du ser! Eftersom hon aldrig bitit förut så skulle hon inte göra det utan en anledning! BRA tycker jag att vovsen får en andra chans! =)
gud vad skönt att höra att det fanns en vettig förklaring.. hon skulle verkligen aldrig annars bita nån! ;)
Pernilla: Ja, man kan ju inte ta bort en hund bara så där heller. Det känns ju i hjärtat...
Tesa: Jag tror heller inte att hon skulle bita någon annars. Hon är lite envis men väldigt snäll.
Skicka en kommentar