Varför? För att familjen har lämnat? Åååh söta kusin, jag vet hur det känns. För min lillasyster åker lika fort som hon kommit, och varje gång brister mitt hjärta. Det som hjälper är att genast planera in när nästa träff skall ske! Kanske lite november-semester och en tur till värmland? =) KRAM!
Ja som storasyster så fint säger här. Håller med dig, det är riktigt riktigt jobbigt varje gång man säger hejdå till familjen. Men glöm inte bort att jag finns här, och ganska så nära iaf! :)
Nilla: Precis just därför. Har inte tid att åka på semester dit i november. Och känner inte att jag har råd heller. Vill satsa all tid och alla pengar på bygget just nu.
Tesa: Det är jättejobbigt. Varje gång de lämnar mig eller varje gång jag lämnar dem. Tack för att du finns här!
Behöver jag säga att jag vet hur det känns. Jag har hela min familj ca 100 mil bort. Med de nya biljett priserna så kostar det mig lika mycket som en utlandsresa att åka hem. Kramar Kicka
Kicka: Usch! Det är ännu längre än för mig. Trots att jag har en färja att åka. Det är synd om oss som har valt att flytta bort. Är det verkligen värt det? Jag hoppas det!
Jag lider med dej!! Verkligen! Vet hur jag kämpade de år jag var borta o pluggade. Saknaden och just känslan att lämna eller bli lämnad är som att nån sku äta en inifrån...
Jag bara hoppas att det känns lättare för dej snart igen.
Erica: Det blir alltid bättre med tiden. Men ändå är det konstigt att det ska vara så där varje gång. Kommer saknaden aldrig gå över? Överlever man om den aldrig går över?
7 kommentarer:
Varför? För att familjen har lämnat? Åååh söta kusin, jag vet hur det känns. För min lillasyster åker lika fort som hon kommit, och varje gång brister mitt hjärta. Det som hjälper är att genast planera in när nästa träff skall ske! Kanske lite november-semester och en tur till värmland? =) KRAM!
Ja som storasyster så fint säger här. Håller med dig, det är riktigt riktigt jobbigt varje gång man säger hejdå till familjen. Men glöm inte bort att jag finns här, och ganska så nära iaf! :)
Nilla: Precis just därför. Har inte tid att åka på semester dit i november. Och känner inte att jag har råd heller. Vill satsa all tid och alla pengar på bygget just nu.
Tesa: Det är jättejobbigt. Varje gång de lämnar mig eller varje gång jag lämnar dem.
Tack för att du finns här!
Behöver jag säga att jag vet hur det känns. Jag har hela min familj ca 100 mil bort. Med de nya biljett priserna så kostar det mig lika mycket som en utlandsresa att åka hem.
Kramar Kicka
Kicka: Usch! Det är ännu längre än för mig. Trots att jag har en färja att åka.
Det är synd om oss som har valt att flytta bort. Är det verkligen värt det? Jag hoppas det!
Jag lider med dej!!
Verkligen! Vet hur jag kämpade de år jag var borta o pluggade. Saknaden och just känslan att lämna eller bli lämnad är som att nån sku äta en inifrån...
Jag bara hoppas att det känns lättare för dej snart igen.
Skickar tusen kramar
Erica: Det blir alltid bättre med tiden. Men ändå är det konstigt att det ska vara så där varje gång. Kommer saknaden aldrig gå över? Överlever man om den aldrig går över?
Skicka en kommentar