Jag har tappat det. Inspirationen, stinget, flödet, det roliga. Jag kan inte skriva längre. Så är det bara.
På jobbet går det s-k-i-t. Den senaste tiden slarvar jag, skriver fel, skriver dåligt. Har till och med fel på namn som jag lovat mig själv att (i den mån det går) aldrig ha.
Texterna jag lämnar ifrån mig känns halvfärdiga, klychiga och fan så dåliga.
Samma på bloggen. Bläää. Kommer inte ihåg hur tankar omvandlades till blogginlägg. Kommer inte ens ihåg hur tankar bildas. Än mindre hur tankarna skrivs ned.
Kanske man skulle ge upp nu. Lägga sig ned och dö en smula, säga upp sig och påbörja en annan bana. En bana som inte innebär kreativitet dagarna i ända. Ett jobb som inte suger musten ur mig, tömmer mig på allt jag har och lämnar mig själv som en urvriden trasa. Finns det sådana jobb?
Eller ska jag fortsätta traggla. Hoppas på att ingen märker något. Att ingen ser hur värdelös jag blivit på att skriva. Låtsas att jag har full koll, som jag brukade. Låtsas att jag är glada trevliga Matilda, trots att mitt innanmäte kokar sönder.
Det går inte. Jag kan inte längre. Skjut mig.
2 kommentarer:
Det du helst av allt inte vill höra nu är och troligen spyr över är: Hej och hå. Kom igång igen nu Matilda.
Så du slipper.(Om du missade läsa raderna)
Gräv ner dej ett tag och tyck synd om dej själv!
Men jag vet att snart kommer suget igen och allt bara flyter. Antagligen bara en blask svacka.
Kram!
Marika: Jag betvivlar att allt blir bra. Det känns inte så just nu. Jag har heller aldrig aldrig aldrig tidigare känt så här. Fan, allt suger liksom...
Du har rätt, jag ska gräva ned mig ett tag. Typ hela helgen.
Skicka en kommentar