I ett och ett halvt års tid har jag nästan inte klagat något alls. Knappt nämnt det.
Men nu står jag inte ut längre. En hel lång, mörk och dyster höst framför mig utan badkar går nog inte.
JAG VILL BADA BADKAR!
Ingen jävla bastu, ingen jävla dusch, inget jävla badhus. Bara ett litet badkar. Med varmt varmt vatten och en bra bok.
Och kanske stereon på i bakgrunden.
Det är fanimig äkta lycka.
4 kommentarer:
Jag förstår dig precis. Men jag harvant mig det är typ 3 år sen jag badade badkar, men det är ju såååå himla sköööönt och avkopplande en ruggig höstkväll eller en bitande kylig vinterdag. Kram!
mmm håller med dej.. de är lycka.. jag saknar mitt badkar jag hade i Filipstad..
Ja jag har varit utan badkar sen jag flytta från sverige.. Så alltså SJU ÅR!!! men nu äntligen i våran lägenhet finns det badkar, jag är så lycklig! ;)
Jessica: Inte badkar på tre år? Hur har du stått ut!?
Daniela: Jag saknar det jag hade i förra lägenheten...
Tesa: Får jag komma hem till dig och bada någon dag?
Skicka en kommentar