Det är inte alla som klappat och gosat med ett alldeles livs levande rådjur. Men det har jag. Ett livs levande rådjurskid till och med.
Hon heter Rånja och räddades av några djurvänliga själar bara någon dag gammal. Hennes mamma hade lämnat henne att dö. Och det skulle hon ha gjort. Om de inte tagit hand om henne vill säga.
Hon var helt ljuvlig. Lite försynt men ruggigt nyfiken. Kom och ställde sig bredvid så man kom åt att klappa henne. Hon var alldeles mjuk och luddig. Inte alls sträv som rådjur ser ut att vara.
Hur som helst. Här är mina bilder på henne. Visst är hon ljuvlig?!
9 kommentarer:
Jag var nyhetschef när vi gjorde det där i somras, och Patrik D var kvällschef. Efteråt insåg vi att VAD FAN åkte inte vi för? VARFÖR skickade vi ett reportageteam som inte var vi? Synd att ni har så dassigt tryck, dina bilder såg inte alls så här fina ut i tidningen. Tur att du lade upp dem nu, det är sannerligen ett gulligt rådjur det där :)
Mysigt:)
Men ÅH vad söt! :)
TACK för igår!!!!!
hon är söt..
Åh super söt verkligen!
Malin: Du missade något! Hon var (är?) skitgullig!
Milla: Urmysig!
Sofie: Visst är hon!
Erica: Tack själv!
Dorita: Jättesöt.
Tesa: Jepp. Sa ju det! =)
jävlar vad gullig!
Egon: Sa ju det! Helt ljuvlig!
Skicka en kommentar