Jag knarkar Red hot chili peppers för tillfället. Mer än jag någonsin gjort förut faktiskt, trots att de varit mitt favoritband i drygt tio år.
Jag läser Antony Kiedis självbiografi och går igenom grooveshark på jakt efter fler låtar. Mina fem sex album känns nämligen inte nog. Jag har inte alls lyssnat särskilt mycket på deras tidiga låtar.
Just nu är jag mest inne på deras tredje album The Uplift Mofo Party Plan. Älskar det.
Samtidigt som jag lyssnar sitter jag på deras hemsida och läser texterna upp och ner, ner och upp. Kiedis är ett geni på texter!
Här är mina nya favoriter:
Skinny Sweaty Man:
Fight like a brave:
Behind the sun:
Me and my friends:
Edit: Och den här också:
Organic Anti-Beat Box Band
4 kommentarer:
*love*
ja löv it!! :) man kan aldrig få nog av dom! Visst är boken oxå grym! ;)
Musik är grymt, i alla lägen! Det är det enda språk som alla människor har gemensamt, på något sätt. Oavsett om texten är på svenska, engelska eller för den delen swahili, så kan man liksom förnimma känslan i låten ändå... Och man kan spela ihop oavsett om man kan kommunicera på andra sätt eller inte. Det är rätt coolt, tycker jag.
Har du hört Hoffmaestro? Lyssna på deras "Seize the day", där har du pepplåt så det skvätter om det! Finns på Spotify :)
Mille: Eller hur?!
Tesa: Jepp, skitbra. Nu har jag läst ut den också. Vad fan ska jag knarka nu då? =)
Bullen: Skitcoolt!
Ska lyssna på Hoffmaestro någon dag. Men just nu är jag lite för uppe i Red hot. =)
Skicka en kommentar