Någon sa att det tråkigaste man kan skriva om på sin blogg är vad man har drömt.
Men nu kan jag inte hålla mig.
Drömde att jag var på något form av seminarium om jämställdhet. Det var som om det utspelade sig då jämställdheten först fick sitt genombrott. När 50-talets hemmafru gjorde uppror.
I alla fall så påstod en av mina vänner, minns inte vem, att hon var militant feminist som hon kallade det. Hon ansåg att kvinnor var bättre än män. Att männen skulle kuvas och vara underställda kvinnan, som kvinnan varit männen i många år.
Jag blev vansinnigt upprörd.
Försökte förklara att det finns inget som gör saker bättre genom att förtrycka någon annan. Att jämställdhet innebär just lika ställt för alla.
För ja, jag är feminist. Vill att alla ska ha lika chans i livet oavsett om man har en kuk eller muff mellan benen.
Men aldrig skulle jag hävda att kvinnan var bättre än mannen. Då tycker jag att man inte borde kalla sig feminist.
2 kommentarer:
så kan man tänka och säga.
Man kan även framföra att ni kvinnor ofta har högre krav i förhållande till killar. Och då menar jag kring allt möjligt, men personligt, d.v.s. krav och behov att få mer uppskattning, mer uppmärksamhet, mer fokusering kring er, mer kärlek, mer närhet, att få variation och olika ting, både materiellt som fysiskt och emotionellt, som sexuellt.
Jag säger inte att det är så, men om det är så, så tycker jag även att kvinnan har en naturlig rätt att även få mer.
Jämställdhet handlar ju inte om att man får 'exakt lika mycket' utan snarare att målet kring tillfredsställelse nås, och om det är så att kvinnan behöver mer för att nå det målet så bör hon få detta.
Det kan ju va väldigt personligt, men vissa behöver ju mer, vissa behöver mindre. Man får anpassa det.
Min personliga erfarenhet är att kvinnor har högre behov, min personliga inställning är således att dessa kvinnor bör få mer.
Att istället eventuellt avkräva dem att 'hålla igen' är att förtrycka kvinnans sinne och entitet.
Jag förstår inte? Vad har behoven med jämställdhet att göra?
Jag anser att behoven är njutningen, det man gör frivilligt. Jämställdheten rör enligt mig det praktiska. Lika lön, jämnt fördelade arbetsuppgifter i hemmet, lika möjligheter till utbildning, lika stor chans att bli chef, att åsikterna har lika stort värde. Lika chanser och mjöligheter i livet helt enkelt.
Uppmärksamhet, uppskattning och kärlek anser inte jag har något med ”könsskillnader” att göra alls. Det är individuellt och bör inte likställas på samma sätt som löner. Att alla männiksor skulle få lika mycket kärlek är något som jag dessutom tror är helt omöjligt att uppnå.
Skicka en kommentar