På nätterna händer något konstigt. Med både mig och pojkvännen. Vi lever helt nya liv utan att vi är medvetna om det.
Kan bara konstatera att om vi någon gång får barn är chansen eller risken extremt stor att det blir både en sömngångare och sömnpratare.
Häromnatten hade jag legat långt in på pojkvännens sida av sängen. Tryckt mig mot honom och mitt i allt börjat skälla ut honom för att han trängdes. Förra helgen hade jag också pratat med honom. Sagt en massa saker som jag inte har en aning om att jag sagt.
I natt vaknade jag av att pojkvännen lutade sig över mig med stirriga läskiga sömngångarögon. ”Ninety. Ninety”, upprepade han flera gånger. Tog sedan ett finger, tryckte det mot min panna och upprepade igen: ”Ninety, ninety”.
Förstår ni att jag hade svårt att hålla mig för skratt?
Jag kan ju gissa vad pojkvännen gjorde. Han jobbar med lettländare och pratar engelska på jobbet. Och jobbar just nu med att snickra ett stort staket.
En miljon på att han mätte brädornas längd.
3 kommentarer:
Haha! Fy fasen va jag skulle ha garvat :p Men e du säker på att han "jobbade"? Tänk om han försökte tala om för dig att du har "Ninety days left to live" *moooahahha* Nä men d får vi väl hoppas att han inte menade =)
Kram på dig vännen!
hihi roligt ^^
Terez: Jag garvade också!!
Och nej, jag tror inte att han var någon domedagsprofet som tur är...
Kram på dig själv, hoppas allt är bra!
Mille: Visst var det!
Skicka en kommentar