Sex dagar ledigt. Nästan en vecka.
Känns dock inte så. Dels för att jag är dödstrött och behöver ta in två veckors förlorad sömn och dels för att jag har så helskotta mycket att göra.
• Har fortfarande inget ljud på datorn. Måste fixa det.
• Borde beställa golv till huset och innan dess mäta upp rummen.
• Kanske måla på bygget.
• Städa upp två veckors skit som samlats på hög när både jag och pojkvännen jobbat arslet av oss.
• Tvätta. Har inga rena kläder snart.
Och en massa annat som jag inte hunnit med alls den senaste tiden. Som typ att prata med vänner. Prata med familjen. Prata med pojkvännen.
Äta ordentlig mat. Läsa tidningen njutningsfullt. Kanske lyckas läsa en bok. Sola. Klappa katten.
Ni vet, de där vardagliga sakerna man inte märker att man gör förrän man inte har tid att göra det.
Förresten låter det mest som om jag klagar hela tiden. Klagar på att jag har mycket att göra överallt. Vill bara förtydliga att jag inte alls tycker att livet är så jobbigt som det verkar. Är faktiskt på oförtjänt gott humör.
Som A på jobbet sa: ”Jag har varit lite trött och grinig den här veckan men försökt att inte visa det för dig. Jag menar, du är ju på så gott humör och alltid glad trots att du jobbat två veckor i rad. Då borde inte jag, som bara jobbat en vecka, vara grinig heller...”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar