Jag är fattig. Har inte upplevt fattig på evigheter och har väldigt svårt att ta in faktumet att jag inte kan köpa ett par skor bara för att jag vill ha dem. Nej nu måste jag behöva dem också.
Och i ärlighetens namn, hur stor är sannolikheten att jag ska behöva ett par skor när jag redan har 35 par i garderoben?
Gud vad det där lät ytligt, men skor var det första exemplet jag kom på. Men det gäller även sådana saker som mat.
Ångesten har hälsat på också. Den kemiska som kommer dagen efter. Försöker ignorera den. Precis som känslan "jag borde ha gjort något vettigare idag istället för att ligga i sängen och se på serier hela dagen". Det går inte så bra att ignorera något av det.
I går fick jag veta att en sådan himla härlig kille plötsligt gått bort. Träffade honom på krogen för bara några veckor sedan och han var urglad och kramade om mig.
Och hans familj, usch. Jag kan inte ens tänka mig hur de mår.
Killar. Alltså nej. Jag lägger ner allt vad det heter för en tid framöver. Orka engagera sig när jag ändå egentligen inte vill ha något seriöst just nu. Det är bara tidskrävande och upptar tankeverksamhet som hellre skulle kunna läggas på annat. Typ lösa världsproblemen eller så.
Sammanfattning: Jag har en rätt låg och långsam dag.
4 kommentarer:
Har du tid med lunch idag så kan jag bjuda och försöka pigga upp dig lite! 11 skulle passa fint. Ska vara 12 på sjukan.
Kramar
Tack för lunchsällskapet!
Tack själv! Jag upplevde sen inte alls att du bara pratade om dig själv, så du vet.
Tack! De där känslorna kom liksom efter lunchen. När vi sågs så kändes allt helt okej, annars skulle jag förstås ha sagt något!
Skicka en kommentar