söndag, januari 06, 2008

Den eviga medelmåttan

Hela mitt liv har jag varit sådär lagom "allmänbildad", om man nu kan vara det.
Har haft lite kunskaper om många saker. Kan lite om musik, kan lite om film, kan lite om religion, kan lite om matlagning och så vidare. Lyckas därför ibland ganska bra i spel som TP där lite lätta kunskaper i alla möjliga ämnen krävs.

Men aldrig någonsin har jag kunnat mycket om något. Aldrig har jag varit experten som blir tillfrågad. Aldrig bäst.
På jobbet är jag inte den vassaste skribenten, inte den med bäst gramatik, inte den som skriver snabbast. Jag är någonstans där mittemellan.

När jag pluggade fotografi var jag långt i från bäst. När jag jobbade i butik var jag inte snabbast i kassan. När jag diskuterar är jag inte den som har de bästa och flesta argumenten. I alla tillfällen där jag kan jämföras med andra finns det alltid någon som är bättre.

Jag bara undrar när det är min tur? När får jag vara den bästa på just det jag gör, just det jag pratar om, just det jag vet? Jag blir nog aldrig bäst.

4 kommentarer:

mamaMill sa...

Folk som vet att dom är bäst blir så vidlyftiga och snorkiga :P lika bra att du är det du är! :D

(Fast bästa Mailda kanske räknas?)

egoistiska egon sa...

jag är exakt likadan. ibland blir jag så arg, samtidigt som man kanske får se det som man är lite bäst på allt ;)

Anonym sa...

Du kan trösta dig med att ingen som är så bra som du på att vara just du, och det är inte illa pinkat =)
Kram på re!

Matilda sa...

Mille: Det är väl kanske lika bra att man aldrig blir bäst. Säg till om jag skulle bli bäst och snorkig. Lova!
Och bästa Matilda räknas absolut!

Egon: Lite bäst på allt. Ja varför inte? =)

Terez: Sant sant. Nu blev jag helt plötsligt bäst ju! Kram!