Två år i dag

Det var den 4 februari 2012. Jag var i det där skicket av fyllan där allting är så vansinnigt roligt och härligt och livet liksom bara leker. Jag hade min rosa plyschkjol och ett svart linne och skrattade mest hela tiden. Precis när jag gick upp för trappan stod han där vid bardisken, den där killen jag hade varit på efterfest med en gång och som jag senast i onsdags hade pratat lite med när vi snubblade på varandra utanför onsdagspuben.
”Hej! Är du här?” och så kramades vi. Jag kände honom inte egentligen. Bara lite löst och flyktigt så där. Men då, i den där fyllan, fanns inga sociala hämningar.
Jag påpekade att han hade sitt långa hår utsläppt och han sa att han bara inte hunnit sätta upp det och visade den rosa gummisnodden runt handleden. Jag tog den och snurrade upp hans hår till en knut. Sa ”så där, nu blev det bättre” och skrattade. Och så vimlade jag vidare.

Varje gång jag kom upp för samma trappa stod han där – på samma ställe. Han säger att han rörde sig mycket, men våra cyklar tajmades tydligen och ju fler gånger vi stötte på varandra desto roligare tyckte jag att det var. Desto mer fascinerades jag av honom. Desto mer ville jag prata med honom. Vad vi sa minns jag inte. Jag minns bara att jag påpekade att min kjol var så mjuk och skön och erbjöd honom att låna den resten av kvällen. Så att han skulle få känna hur den kändes. I utbyte skulle jag få hans byxor.

Bytet blev förstås aldrig av, men vi hängde resten av kvällen. Det blev efterfest hos mig och några handlade hamburgare på vägen hem och satte sig i köket och åt. Jag och han och en person till satt i vardagsrummet och snackade musik. Han sa det kanske inte då, men gillade att jag gillade lite samma saker som honom. The Doors bland annat. Jag sa att jag lyssnat på Ramones men aldrig förstått mig på Misfits och han ville få mig att förstå. Vi satte oss i sängen, framför datorn som stod där då och han spelade Misfitslåt efter Misfitslåt och berättade ivrigt för mig. Sedan The Doors.
Klockan hade blivit morgon och några hade somnat på soffan och jag lade mig i sängen, fel väg tvärs över sängen. Drog täcket ovanpå mig och släpade dit en kudde. Han lade sig så småningom bredvid. Frågade om jag inte skulle lägga mig rätt väg och försöka sova. Jag gjorde som han sa och tog av mig kjol och strumpbyxor under täcket och blundade medan datorn fortfarande spelade musik. Så kysste han mig. Och jag kysste tillbaka.