tisdag, februari 25, 2014

När hjärtat slår bom bom

”Tilda”. Uttalet är lite skevt men det hörs helt tydligt att det är mitt namn hon säger. Och hon vet att det är jag som är Tilda, jag som hör ihop med namnet.
Hon ler blygt med luggen i ögonen och kikar på mig. Inte blyg egentligen, men lite avvaktande till en början.
Sedan får jag jättenallen och låtsas att den tvångskramar mig. Hon skrattar till, tar nallen och ger den till mig igen. Nallen tvångskramar mig igen och jag ligger under den och ojar åt alla kramar jag får av nallen. Hon skrattar mer. Och mer och mer. Och jag kramas mer och mer med nallen och hon tycker att det är så roligt att hon kiknar. Så mycket skratt att hon sätter salivet i halsen och hostar. Men hon vill ha mer ändå. Hon ger mig nallen igen och väntar förväntansfullt på att jag ska slänga mig bakåt och bli tvångskramad av nallen igen. Och hon skrattar. Kiknar. Skrattar så där innerligt och hjärtligt.

Och mitt hjärta bultar så hårt så hårt. Den här lilla solstrålen. Jäklar vad jag gillar henne.

Inga kommentarer: