Den senaste tidens sjukdom har gjort att jag liksom inte orkat med livet. På något sätt.
Jag har inte träffat mina vänner och det känns som att jag är sämst på att höra av mig. Men orken har inte funnits. Och på kvällarna när A har kommit hem till mig har jag varit världens tråkigaste sällskap då jag legat i sängen alternativt i soffan och inte orkat hitta på någonting.
Hemmet förfaller också. Jag har inte orkat ta tag i saker som behöver göras. Eller saker jag vill göra. Ramarna på min fotovägg gapar fortfarande tomma, jeansen som behöver sys in är fortfarande oinsydda och så vidare. Och om inte A helt spontant dammsugit hemma hos mig i går tror jag att golvet hade krupit i väg, eftersom det började likna någon form av biologisk massa.
Och det värsta är att det dåliga samvetet och röran får mig att må ännu sämre.
Det är så mycket jag vill göra. Så mycket jag vill ha ork till att göra. Kan jag inte bara få bli pigg och frisk igen?
(Ja, jag ska sluta tjata om min sjukdom. Snart.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar