Det finns så mycket jag skulle kunna skriva och berätta egentligen. Men eftersom jag inte kan skriva och berätta det här, främst för att jag inte vill att alla ska veta, så håller jag käften i stället.
Om ni undrar över min tystnad beror det alltså på det. Hjärnan är liksom fokuserad på allt det där jag inte kan skriva och berätta och lämnar inget över till flyktiga tankar. Eller till djupa reflektioner för den delen.
Kan dock konstatera att jag är äckligt löjligt positiv just nu. Så där att jag skrattar hysteriskt åt saker som inte ens är roliga.
Men hav förtröstan, jag blir nog mitt vanliga bittra jag så småningom igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar