Häromhelgen var jag ju till München och slogs återigen av insikten att jag inte har problem med sömnen. Eller ja, det beror på hur man ser det. Jag har inte problem med att sova, rättare sagt.
När vi satte oss på flygplanet på väg att flyga tillbaka till Stockholm började jag gäspa ungefär samtidigt som jag hade krånglat mig in i den trånga flygplansstolen.
Jag lutade huvudet bakåt och stängde ögonen. Så började flygplanet röra sig och åkte ut mot startbanan, lyfte och lagom tills vi fick ta av oss säkerhetsbältena sov jag.
Jag sov och sov och sov. Tills vi mellanlandade i Berlin. Då vaknade jag, gick ut ur flygplanet, checkade in på nästa flyg. Krånglade mig ner i nästa flygplansstol, slöt ögonen och somnade igen. Innan vi hade lyft. Och det är inte första gången jag missar take off på grund av att jag sover, kan jag avslöja.
Till saken hör att jag egentligen inte behöver vara särskilt trött. Men tydligen är det inte det som är det avgörande. Jag tror hemligheten är att jag sitter i ett fordon.
För det är samma sak om jag åker tåg eller buss. Jag hinner slå mig ner, glo lite på medpassagerarna och ett tu tre så sover jag. Som tur är vet jag om det och ställer alltid mobilen på ringning lagom tills det är dags att stiga av. Annars sover jag garanterat mig förbi min hållplats.
När jag åker hem till mina föräldrar i Värmland, en resa på 40 mil enkel väg i bil, kan jag utan problem sitta och sova som en fågelholk hela bilresan. Om jag inte kör.
Jag tycker faktiskt att det är ett utmärkt sätt att fördriva en annars ganska lång och trist transportsträcka på. Men riktigt lika kul tycker inte min pojkvän, som får köra ensam hela vägen, att det är.
5 kommentarer:
och vi som inte kan somna sittandes är galet avundsjuka.
Åh! Jag är precis likadan. Somnar direkt när jag befinner mig i föremål som rör sig. Har tillochmed somnat när jag satt bak på en motorcykel en gång och vaknade av att min hjälp liksom skallade han som körde.
Egon: Haha, ja det förstår jag. Jag skulle lida om jag var tvungen att sysselsätta mig alla långa resor. Sömn är verkligen ett skitbra knep.
Linn: Härligt att vi är fler. Men bak på motorcykel ... det låter farligt! Jag åker hoj så sällan (typ aldrig) så jag har liksom inte haft en chans att somna.
Jag åker inte hoj speciellt ofta jag heller. Sist var gången när jag somnade. Fast då hade vi liksom hyrt in två killar som körde runt mig och min kompis på vintur så det kan ev. ha haft lite att göra med alkoholintaget också. Jag vet, jag vet. Dubbelt så farligt, men jag lever. Och lär.
Vintur på motorcykel. Sounds great!
Dubbelt så farligt ja, men varför ska man alltid leva så snällt? =)
Skicka en kommentar