Jag kan snorta saltvatten, jag är inte rädd

För ett tag sedan kollade jag igenom gamla blogginlägg och kunde konstatera att jag varit skitmycket sjuk i år. Har nästan fler sjukdagar från jobbet i år än jag haft under mina resterande fyra år. Okej, det är inte många mellan tre och sex stycken kanske, men ändå.

Hur som helst. Nu är jag sjuk igen. Typ samma skit som jag hade för två veckor sedan. Genom snorig och lite halsont.
Faktiskt kan jag säga att jag inte minns att jag någonsin varit så här täppt i näsan. Ett tag i dag kunde jag inte andas genom den ens lite. Satt och flåsade som ett djur när jag åt. Jobbigt att hålla andan för att tugga och svälja ju.

På jobbet tipsade de om att jag skulle skölja näsan med koksaltlösning. Det finns nämligen både sprutor och näskannor som man kan hälla lösningen i så det är lätt att få in den i näsan och upp i bihålorna.

När jag svängde via apoteket fanns varken det ena eller andra. Så klart. Så jag fick göra det enda rätta – snorta upp saltvatten i näsan. Fy fan, säger jag bara.
Jag trodde på riktigt att bihålorna skulle hoppa ut genom skinnet. Så ont gjorde det. Det kändes ungefär som när man får en kallsup och får klorvatten upp i bihålorna. Inte alls skönt.

Det värsta var nästan att jag fick in massor med vatten i ena bihålan men knappt något i den andra. Så den fick jag suga upp saltvatten tre fyra gånger i näsan för att få bort skiten. Det kändes inte särskilt lockande den fjärde gången kan jag lova.

Nu kan jag i alla fall andas lite lätt genom näsan. Och faktiskt känna lite lite smak. Funderar på att äta lite mer chiliconcarne bara för det. Det är ju lite menlöst att äta chili när det smakar som paprika.