Jag har ingen ångest alls. Trots att gårdagen bjöd på så mycket öppenhjärtligt pratande att hälften hade varit lagom. Men som jag sa, jag behövde nog det.
Utöver deaptalk innehöll kvällen så mycket allsång att halsen i dag är helt söndersjungen (Toto är förövrigt jävligt bra!) och skavsår efter att ha dansat både bugg(!), techno, gyllenetider-dans, och vanlig disco. I mitt esse var jag i Madonnas och Justins gemensamma låt. Hoho.
Kvällen bjöd också på den mest osnälla komplimang jag någonsin fått: Att jag var asexuell. Haha! Och det roligaste är att den var menad på ett snällt sätt. Åh, tack liksom. Och så fick jag höra att jag i misstag hade läst fel instruktionsbok som liten och råkat komma över ”Allt om hur du blir en riktig man”. F tycker inte att jag är så tjejig direkt... det är han som får stå för båda ovanstående citat.
Sen så pratade jag kärlek, real love. Och jobb. Och lön. Och kollegor. Och på kvällen blev det andlighet och reinkarnation. Ännu senare på kvällen blev diskussionerna en aning annorlunda. Då handlade det mest om huruvida de serverade chilinötter på krogen eller inte, hur man ska äta sin korv med bröd (med eller utan rostad lök) och hur vi skulle lyckas para ihop två personer på redaktionen. Misslyckades för övrigt fatalt.
Min kväll slutade med att jag var tredje hjulet vid korvkiosken. Då ringde jag taxi.
I dag är jag helt boostad med energi från gårdagen. Jag fullkomligt älskar mina kollegor. Jag gör det, på riktigt!
Eller så är jag fortfarande full... Ha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar