Precis som min kropp har tydligen mitt känsloliv bestämt sig för att jag nog borde reproducera mig. (Apropå gårdagens inlägg... haha.)
Min kropp har nämligen ändrat form, stil och ja, fått de där kärlekshandtagen jag pratat om en miljon gånger. Och folk i min närhet, som har varit med om samma sak, säger att kroppen gör sig redo för just reproduktion. Samlar på sig fett till liten baby.
I går upplevde jag det slutliga beviset på att min själ bestämt sig för samma sak. Var på bio och tittade på Sex and the city-filmen och grinade mig genom hela skiten. Det fanns hela tiden en anledning. Det var fint/sorgligt/ledsamt/lyckligt precis hela tiden.
Och till mitt försvar kan jag säga att jag förr i världen aldrig grinade till filmer. Såvida inte någon dog vill säga. Bobby i Dallas, säger jag bara.
Men jag har i alla fall inte hamnat vid ruinens brant ännu, som vissa andra har. Inga namn nämnda. Jag grinar inte till Extreme Home Makeover.
9 kommentarer:
oj, du är nog den enda som inte grinar till extreme home makeover! vi hade en diskussion kring detta på jobbet förut, och alla (inkl tuffa killar osv) grinar till programmet. :)
Egon: Men det är ju så konstgjort. Så amerikanskt och så överdrivet. Det går inte att grina när jag inte känner att det är på riktigt. När de ältar att det är synd om familjen tycker jag tillslut inte det. Vill känna själv, inte få det skrivet på näsan. Inte en tår hittills. Konstigt men sant.
Jag grinar till allt, jag är så blödig.
Förresten, de där röda skorna med grå gardborreknäpnning som svischar förbi bland dina bloggbilder är är superfina och de ser så sköna ut också. Inte köpta i sverige antar jag?
Petra: Haha! Det är samma bild jag har som blogghuvud. Det är ett par bowlingskor. Från min systers bröllopsfest. Hon råkade visst få med sig ett par hem... =)
De var skitsköna men svettiga.
Jag grinar alltid till Extreme homemakeover.. Men så är jag mamma också, så jag grinar åt allt!
Hihihi! Ja vi hade ju den här disskutionen igår i bilen.. Och jag är oxå såå himla blödig, gråter till det mesta.. Och t.o.m F gråter ju till extreme home makeover! ;)
Hmm... när det gäller mina egna känslor sitter tårarna långt långt inne. Men när det kommer till tv, framförallt om det gäller barn, då rinner de minsann obehindrat. Jo, även till EHM.
Jessica: Gör man det när man är mamma? Oh my god! =)
Tesa: Det är det jag säger: NI är vid ruinens brant, inte jag.
Pernilla: Haha, dito igen kära kusin. Vi är läskigt lika.
haha, okej där ser man. :)
Skicka en kommentar