Ibland är allt bara vanligt

Soffan. Filten över benen. Inte för att det är kallt, mer som en rutin. Soffan och filten hör i hop. På tv:n skrålar vadsomhelst och jag tittar inte egentligen. Slöläser Facebookflödet i mobilen samtidigt. Tittar inte ordentligt där heller. Halvligger och bara är.

Ibland är det bara så skönt när allt är helt vanligt. Vardagligt. Kravlöst. När jag inte funderar på hur jag uppfattas av andra, vad jag har för drömmar, varför jag har så svårt att bestämma mig, hur huden under hakan lägger sig som en liten pelikanpåse, om jag gjorde den där sista ändringen i artikeln på jobbet eller inte, varför jag inte har en hobby, vad jag missar ute på krogen. Inga tankar, bara helt vanligt.