Åtminstone två kvällar den här veckan när jag har kommit hem från jobbet har jag fått frågan ”går du på crack?”. Orsaken är att jag har varit så sinnessjukt överspeedad att jag pratat supersnabbt, rört mig ryckigt alternativt hoppstudsat, haft uppspärrande ögon och en rejäl dos överskottsenergi.
Den här veckan har varit minst sagt intensiv på jobbet. Varje kväll har nyheter kommit sent, ganska nära deadline, och jag har fått lägga i den där extra växeln som egentligen inte finns och skriva utav bara helvete. Och efter en sådan insats har det av förklarlig anledning varit svårt att varva ned. Och därför också svårt att somna.
I dag, sjätte dagen på jobb i rad, känner jag mig därför rätt utpumpad och mör. Lite överspeedad fortfarande men det märks att reserverna har tagit slut. Jag är trött. Trött trött trött.
Om jag känner mig själv rätt lär jag somna ovaggad i kväll. Ett glas vin och sedan zzzzzzz. Åh vad jag ser fram emot det redan nu. Mmmm, sova. Bra skit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar