När jag ställde den på bänken ville förstås mina fingrar känna på tangenterna. Skriva lite.
Jag lät dem själva få välja vad de ville skriva och plötsligt hade jag skrivit ordet "frist". Betyder andrum, betänketid.
Undrar vad mitt undermedvetna vill säga mig?
2 kommentarer:
Nostalgi!
Mycket!
Skicka en kommentar