torsdag, oktober 08, 2009

Jag är ett bombnedslag (på det dåliga sättet)

Min kollega A skrev häromdagen en krönika i tidningen om att de som verkar ha städat och prydligt hemma ofta har ett kaos och tvärtom. Och jag tror att jag är exemplet personifierat.

Jag har tidigare påpekat att folk tycker att jag är så organiserad och strukturerad och jag tror att folk i allmänhet även tror att jag har det städat, snyggt och prydligt hemma. Och det roar mig. Jag är verkligen som ett bombnedslag (alltså inte utseendemässigt på det där positiva sättet) och mitt hem är ett kaos.

• Jag dammsuger typ aldrig och inte pojkvännen heller. Ska det komma besök brukar jag på riktigt sopa golvet lite där det syns. Har dessutom utvecklat en mycket bra teknik för att få det att se rent ut.
• Vi sparar tvätten i tvättkorgen så länge att kläderna i garderoben tar slut. Då gör vi ett ryck och tvättar fem maskiner på en dag men skiter i att vika tvätten och sätta in den i garderoberna igen. Så för att hitta kläder att ha på sig på morgonen får man rota runt i berg med skrynkliga kläder. Och rätt vad det är har man råkat blanda ihop ren och smutsig tvätt och får kasta allt i tvättkorgen igen.

• Jag kan laga mat och strunta i att plocka undan efter mig. Som i går. Hela köksön är fortfarande full med cornflakes som jag tappade ut.
• Vi torkar alldeles för sällan köksbordet och har alltid mängder med smulor där.
• Jag ogillar att göra rent silarna i diskhoarna där det samlas gamla matrester. Så i stället låter jag äcklet ligga kvar. Bläk.
• Vi sorterar sällan posten och har högar med tidningar, räkningar, reklam och viktig information liggandes lite varstans. Vilket leder till att räkningar har en förmåga att mystiskt försvinna.

Jag kan räkna upp fler äckliga exempel men stoppar där.

Orsaken till att jag tar upp det här nu är för att vi får besök i kväll. Min mamma, pappa, mormor, ena syster och ena systerdotter kommer hit över helgen.
Detta innebär att jag är alldeles sprallig och lycklig, samtidigt som jag vet att den där röran jag tidigare nämnde måste tas om hand.

Jag kan inte låta gäster sova bland hund- och katthår. Jag kan inte ha flyttkartonger ouppackade där deras sängar ska stå. Jag kan inte ha ett berg med skor innanför dörren så att de måste kliva över dem för att komma in. Och jag kan inte ha cornflakes i hela köket. Hur gärna jag än vill.

Bara att bita i det sura äpplet.

4 kommentarer:

Nilla nill@hotmail.se sa...

Hahaha, det där låter precis som jag ;-) Men lite stök har ingen dött av, det finns betydligt viktigare saker på prioriteringslistan än dammsugning. Det kommer typ sist.

Johanna sa...

Haha, exakt sådär är jag också. Det är aldrig, eller sällan, rent men i stort sett aldrig stökigt. Var sak har liksom sin plats. Tyvärr inkluderar det också smulorna på diskbänken, matresterna i diskhon och dammtussarna i hörnen. =/

Matilda sa...

Nilla: Hata dammsugning. Men nu är det gjort. Och jävlar vad skönt det känns nu efteråt!

Johanna: Haha. Ja, var sak har ännu inte hittat sin plats i nya huset. Men jag är expert på att gömma undan skiten. =)

Matilda sa...

Nilla: Hata dammsugning. Men nu är det gjort. Och jävlar vad skönt det känns nu efteråt!

Johanna: Haha. Ja, var sak har ännu inte hittat sin plats i nya huset. Men jag är expert på att gömma undan skiten. =)