Hellre landet än staden

I dag är det den tredje dagen det inte verkar bli någon dag. Bara gryning och skymning.
Och jag går ner i ett bottenlöst hål och verkar aldrig komma upp igen. Brist på ljus har den verkan på mig.

En positiv sak kom jag fram till i alla fall. Att jag är glad att jag bor på landet nu när det är så här vidrigt jämngrått.
Jag stirrar hellre på ett grått hav och ser sjöfåglar flaxa runt, jag tittar hellre på torra röda rönnbär och ledsna gula björklöv, jag ser till och med hellre skog i grå dimma – än grå asfalt med vattenpölar och betongklossar till byggnader som tornar upp sig mot en likafärgad himmel.

Hellre land än stad, för en gång skull.