Pojkvännen

Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Pojkvännen gör ibland sådana grejer som gör att jag har lust att döda honom och krama om honom på samma gång.
I dag när jag kom hem hade han tydligen haft tråkigt och var helt otippat i städartagen. Tyvärr gick det lite överstyr den här gången vilket resulterade i att alla (okej, inte riktigt alla) fönster var helt tomma. Det fanns knappt en enda blomma.

"De var fula, någon hade lite bruna blad, en annan tappade så mycket blad..." Helt sonika hade han gett bort hälften av våra blommor till våra nyinflyttade grannar - med tillhörande krukor som jag har köpt speciellt till vardagsrummet.
Och de blommor han lämnade kvar hade han stympat så hårt att det är tveksamt om de någonsin kommer att bli fina igen.
SUUUUCK, säger jag bara.

Så vad gör man? Det är bara att acceptera. Inte gärna kan jag gå till grannarna nu och begära tillbaka den fina stora kaktusen och mina krukor när han gett bort dem.
Åh, pojkvännen... Du är så söt och vill så väl, men ibland blir det bara så fel.