I alla fall åkte vi på ett evenemang och gjorde det vi är bäst på – letade upp barn och pratade med dem. På väg tillbaka så såg vi världens gulaste rapsfält och eftersom det ju var vårt sista jobb tillsammans utropade jag ”stanna!” Tyckte vi kunde unna oss det.
Så traskade vi ner till fältet och tog en serie bilder på oss i det härliga gula havet. Här är resultatet:
Ååååh vad jag kommer att sakna henne om hon inte får fortsätta. Bästa Ida och våra härliga upptåg!
2 kommentarer:
Åh gulle, jag kommer sakna att jobba med dig också! Men jag försöker att inte tänka på det. Såklart så syns vi ju ändå! Hur det än blir;)
Jag försöker att inte tänka på det heller. Men fasen, vi kommer ju att ses oavsett!
Skicka en kommentar