Tillbakablick från 9 september 2000

Jag hade inte tänkt på honom så mycket sedan jag träffade honom första gången. Tiderna var annorlunda då, killarna kom och killarna försvann. Förbrukningsvara för att stilla ensamhetstörsten för ett litet tag. Blev det för seriöst fick jag kalla fötter och drog mig undan. Det slutade oavsett med att jag blev sårad i slutändan.
Någongång hade jag och kompisen skämtat om honom under vindrickandet. Att jag minsann skulle ”ha” honom. Men det var inte så seriöst menat.

Så var det äntligen helg och fest, det jag såg fram emot mest då. Jag valde min tomatröda tröja, favoriten som dessutom passade mig perfekt i färgen. Håret var mörkt och stenkort. Jag stylade det genom att ställa luggen rakt upp. Lite coolt sådär. Sådär som jag var då.

Ölen slank ner en efter en. Så kom han. Skrattade högt, drog blickarna till sig.
Den snygga tjejen satt mitt emot. Hon drog också blickarna till sig. Jag minns att jag tyckte att hon åmade sig. Gjorde sig till. Hon var en sådan jag inte gillade.
Så jag gav upp. Ägnade kvällen åt kompisen och ölen och kortspelet som hade som syfte att göra oss ännu fullare.

Så kom kompisens pojkvän och lade armen om mig. Berättade vad Han just hade sagt till honom: Frågat om han skulle ha någon chans på ”hon där”.
Jag trodde han menade snygga tjejen, det trodde kompisens pojkvän också.
Men han hade ruskat på huvudet och sagt: ”Nej, nej! Inte hon. Matilda menar jag”.

Hjärtat tog ett skutt. Jag kedjerökte cigg efter cigg för att ta in det jag just hört. Han ville ha mig!