Det började faktiskt med From Dusk til Dawn eller "Pussy, pussy. Big pussy, small pussy, chicken pussy ..." som jag kallar filmen. Jordens sjukaste film hittills.
Med den började min kärlek till Quentin Tarantino.
Spenderade gårdagen med att se Kill Bill 1 & 2 och älskade dem, liksom allt annat som kommer ur den mannens sjuka skalle.
Kill Bill var avhuggna armar och huvuden. Blod som sprutar som fontäner. Sjukt bra filmat eller med andra ord en förjävlig regissör. En bra story i ett roligt upplägg. Oväntade händelser som inte bara är en aning överdrivna utan helt overkliga.
Helt enkelt alla ingredienser en Tarantinofilm ska ha.
Dessutom lyckas han få alla sina filmer att tränga in i mitt medvetande och i dagar, veckor, månader och år kan jag gå och fundera, tänka på filmen, drömma om karaktärer och se filmsnuttar för mitt inre.
I natt var jag Black Mamba - så klart.
Har bara en sak att säga: Se dem!
4 kommentarer:
Måste hålla med dig till 100%. Tarantino är unik, och filmerna etsar sig fast i skallen. Me love!
Jag undvek länge att se Kill bill 1.. När jag hade sett den kunde jag inte vänta på tvåan :D skitbra faktiskt!
Ah, men, du tjejen verkar ha bra filmsmak! :D
Pernilla: Visst är han unik - och gudomlig.
mirrorgirl: Jag har haft dem hemma i tre år typ utan att se dem... Min dumma fan!
Petra: Ja men, klart man har. Detsamma förresten...
Skicka en kommentar