Jag försökte göra av med pengar, ska ni veta. Gick bananas bland reaställen på Monki och lassade A full med kläder att prova. Men i provrummet kände jag mest ... nä. Byxor som satt perfekt men vara lila valdes bort av det faktumet att jag inte skulle använda dem tillräckligt mycket. En tröja som satt perfekt valdes bort för att jag hade en som var lite liknande hemma. En topp som satt perfekt valdes bort för att den inte passar mina andra kläder i garderoben. Och så vidare. Nästan ingenting kändes klockrent.
Och detta är ganska nytt för mig. Jag brukar handla precis vad som faller mig in. Nödvändiga saker precis som helt onödiga. Saker som blir garderobsvärmare, saker som knappt sitter bra, saker med begränsat användningsområde. Hade inga problem att handla dem ändå.
Men jag kan inte längre. I alla fall inte kläder. TROTS att jag nyligen rensade ur garderoben och gav bort en smetfull gigantiskt kartong med kläder. Jag vet inte vad jag har fått för fel.
Jag tror att det dels beror på den där klädutmaningen jag körde vintern 2010. Jag återhämtade mig aldrig riktigt efter det. När jag sedan flyttade till dyr lägenhet, var tvungen att handla alla basvaror på nytt, blev själv med alla dyra räkningar och i största allmänhet blev fattig hade jag helt enkelt inte råd. Och nu när jag är sambo igen och har möjligheten har jag helt enkelt glömt bort hur man gör när man handlar.
Men jag gråter inga tårar för det. Förutom glädjetårar då möjligtvis. Mitt sparkonto är nämligen fett och fint och om allt fortsätter så här finns det stor chans att det blir fler långweekendresor ut i Europa i framtiden. Och det, det betyder mer än en massa hyllvärmare i garderoben.
Helt lottlös från shoppingturen blev jag förstås inte. Här är en skjorta som fick följa med hem. OCH något jag kommer att använda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar