Åh, jobbet.
Redan, efter några timmars arbete, har jag blivit hånad, skrattat högt, skojat hejvilt och trivts. Jag har nog saknat det här, nu när jag känner efter.
J och F mobbar mig för mina nysningar. Som vanligt. Och nyss sa andra F:
”Hörru Matilda, var det du som stod och kräktes utanför grillen vid halvtolvtiden i lördags? Det såg ut precis som du. Är du riktigt säker på att det inte var du?”
Härliga arbetsplats. Man blir mobbad och misstrodd och anklagad för att spy på öppen gata*. Jag gillart. Mycket.
*skulle han sett mig hemhemma den där hemska kvällen skulle det varit en annan sak. =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar