Det här med oktcember. Det funkar inte.
I morse när jag cyklade till jobbet ville jag sluta leva. Det var jämngrått, småduggade, disigt och blåste motvind. Fy fan vad jag hatar det. Fy fan vad jag hatar november.
Och kom inte och säg att det blir vad man gör det till. Jag försöker verkligen göra saker, roa mig, glömma bort. Men tidsfördrivet funkar bara så länge jag är mitt uppe i det, alla övriga tider går jag bara runt som en zombie med hängande mungipor, bister uppsyn och bara en vilja i världen – att sova.
När går det över? När känner jag glädje igen? Snart hoppas jag för så här orkar jag inte ha det länge till.
5 kommentarer:
Hör dig, samma här.. Kanske du också behöver önska dig ljuslurar i julklapp? :-)
Ljuslurar? Vad tusan är det? Låter mycket mycket spännande.
Valkee heter dom, googla så kommer info!
Alltså jag hör ju till en av de där personerna som inte har några problem med november pga alldeles för mycket pepp inför t.ex. advent och jul plus mycket att göra på jobbet. Men tröttare än vanligt, jo det är jag också...
Ojsans: Ser urskumma ut. Säkert att det inte är buffel och båg? Är lite skeptiskt faktiskt.
Jojjo: Gud vad härligt att ha november som en helt vanlig månad! Önskar att jag var likadan.
Skicka en kommentar