Det jag gillar mest med mitt jobb är att det är så varierande. Som allmänreporter på en lokaltidning kastas du mellan högt och lågt, bokstavligen talat. Ibland sitter jag i rätten och bevakar rättegångar, ibland besöker jag ladugårdar och hälsar på kor, ibland får jag träffa Finlands president, ibland skriver jag om olika uppvärmningssystem, ibland gör jag reportage en solig dag på sjön, ibland är jag på bolagsstämma, ibland sitter jag inne på redaktionen och ställer obekväma frågor till makthavare och ibland gör jag personporträtt.
Varierande minst sagt.
Förstås finns det vissa saker som är roligare än andra och vissa saker som är svårare än andra. Vissa ämnen kan jag ju sedan innan (som uppvärmningssystem till exempel. Fråga inte varför, för det vet jag inte) medan andra får man lära sig (som första gången jag skrev om en nyemission. Har noll ekonomisk utbildning).
Ytterst sällan hamnar jag dock på något som jag inte kan ett skit om, efter åtta år på samma arbetsplats har jag ett hum om det mesta, även om jag förstås långt ifrån är insatt i detaljer.
Men i dag ska jag på just ett sådant jobb – tävlingar i gymnastik. Vet ju att det finns bygelhästar, eller vad det heter, och något som kallas barr, men i övrigt är jag clueless. Vet inte hur man räknar poäng, vet inte vad man ska göra på bygelhästen och i barren, vet inte vad som anses bra. Vet ingenting.
Hoho. Trots en halvtimmes googlande och inläsning på ämnet är jag fortfarande rätt blank. Klass E, artistisk gymnastik, bronsmärke, dragöverslag och så vidare. ”Stå i krum på golvet” liksom, vad betyder det? Att man står ihopvikt?
Nåja. Tur att jag i alla fall har en nyttig kunskap i bagaget: Jag vet hur man ställer dumma frågor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar