Sakta men säkert åt han hela måltider gröt och jag ammade plötsligt mindre. Eller färre gånger kanske jag ska säga.
Jag tänkte inte så mycket då alls, det flöt ju på så bra, men den när det blev klart att jag skulle börja jobba när Felix var sju månader ungefär behövde jag aktivt försöka sluta amma. Det skulle inte fungera att ha kvar ett kvällsmål eller morgonmål eller så eftersom jag jobbar så oregelbundna tider. Ena veckan sen kväll, andra tidig morgon.
Jag började när det var närmare en och en halv månad kvar att trappa ner mer. Tog bort ett mål amning och ersatte med mat. Felix drack ingen välling eller ersättning då och vi visste inte riktigt hur vi skulle ersätta bröstmjölken och frågade på BVC. I och med att han redan då åt så mycket mat tyckte hon att vi kunde strunta i att ersätta med modersmjölksersättning. Mat och vatten i stället. Det kanske inte funkar för alla, men gick utmärkt för Felix.
Vi vande honom också att dricka lite välling då och då eftersom vi tänkte att det var lättare att gå upp och fixa välling klockan fem på morgonen, då han vaknade och ammade varje morgon.
I slutet fick han amning som "mellanmål" på eftermiddagen och som första måltid på dagen när han vaknade vid femsnåret. Då ammade han och somnade om till sju.
Sedan gick det lätt. Jag ammade bara på ett bröst i taget (gjorde det under hela amningsperioden) och ganska snart försvann mellanmålet och så var det bara det sista målet kvar.
Jag bävade för att sluta med det. Trodde det skulle bli jättesvårt. Men när han vaknade vid fem tog jag upp honom och vaggade honom bara i famnen tills han fann ro att somna om på egen hand. Jag sov med t-shirt för att inte i onödan vifta med brösten i hans ansikte och hade som plan att A skulle vagga om han blev hysterisk hos mig.
Men Felix fattade galoppen direkt. Vaknade vid fem två tre morgnar och sedan slutade han helt enkelt att vakna klockan fem och började sova till sju. En gång vill jag minnas att vi fick gå upp och göra välling tidigt på morgonen efter det och det kan ju förstås hända än i dag när han vaknar för tidigt.
Trodde också att mina bröst skulle go bananas. Men i och med att jag successivt slutade så gick det förvånansvärt lätt. Jag ammade ju bara på ett bröst varannan dag.
Det gick lätt tills det hade gått en vecka och jag satt i mitten av baksätet en hel bilresa med fläkten blåsandes rakt på mig. Kanske hade det skett ändå, jag vet inte, men jag fick mjölkstockning utav helvete då.
Vi var på väg till torpet där det inte finns rinnande varmvatten och jag bävade för hur det skulle gå. Åkte till svärmor och lånade hennes dusch och försökte handmjölka ur brösten. Lindrade lite för stunden men dagen efter var det samma sak igen.
Jag låg med varm vetekudde över brösten på nätterna, sov i fleeceunderställ för att behålla värmen, masserade och lånade svärmors dusch flera gånger. Efter tre dagar trodde jag att jag skulle gå under. Brösten var så ömma att de inte gick att nudda. Jag kunde inte bära Felix ens eftersom det då tryckte på brösten.
En morgon tänkte jag att jag måste tömma brösten på något vis eftersom det var ohållbart. Så jag lade Felix till brösten och lät honom amma dem tomma. Tänkte att skitsamma om all "avvänjning" går åt helvete, jag måste amma. Och herregud! Vilken befrielse! Det onda försvann som på ett kick. Brösten slutade vara knöliga ömma mjölkstinna och Felix visade inga tecken på att vilja fortsätta amma efteråt. Inte en gång. Och mjölkproduktionen kom aldrig mer igång efter det och så försvann mina bröst helt och hållet typ.
Snipp snapp snut, så var amningen slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar