Herregud vad tydligt det blir att jag är en kvällsmänniska och inte en morgonmänniska. Jag menar nu, klockan sex efter en hel natt med jobb funkar hjärnan fortfarande. Vid fem är jag helt jävla blåst.
Och sömnen är det heller inga problem med. Ännu iaf. Jag somnar ovaggad med persiennerna neddragna och vaknar utvilad mellan tolv och två.
Konstaterar därmed att jag tydligen klarar av det här med nattjobb. Kul att lära sig något nytt om sig själv så här vid 34 års ålder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar