Vi var på ett och ett halvårskontroll häromdagen och Felix verkar utvecklas precis som han ska. Väger inte riktigt elva kilo och är 82,5 cm lång.
Han är så himla rolig just nu. Fattar typ allt vi säger åt honom och pratar massa. En del fattar vi, annat inte. Han kan massa ord: mamma, pappa, mjau, gröt, na-a som betyder napp, ka som är nån form av allmänt ord för mat, nane eller baba som är banan, titta, där, oj och nanna som han säger när han vill ha det vi äter eller någon annan mat som han ser och ssst som är ordet för ost. Han härmar oss också. Häromdagen sa han ”liten hund” när han såg en liten hund. Vi blev helt chockade för vi visste inte att han kunde skillnad på stor och liten. Han har trott att alla djur säger mjau men nu har vi lärt honom voff voff. Så nu brukar han peka på allt och säga ”voff voff där”. Vi får se om han löser gåtan snart.
BVC-sköterskan var också imponerad av hans finmotorik och det är vi med. Han är superduktig på att äta till exempel och får in allt i munnen med både sked och gaffel. Just nu verkar han vara i en period där han vill vara stor och vill inte ha haklapp och inte sitta i sin stol utan på de vanliga stolarna. Han vill också helst dricka ur vanligt glas och fixar det galant.
Han leker helst med bilar eller egentligen allt med hjul. Hans docksulky som vi köpt till honom är en succé. Och dragdjuren. Annars bråkar han gärna med katterna, inte ens när de tröttnar och markerar genom att bita slutar han. Såå mycket vill han vara med dem.
Överlag är han snäll även om han försöker trotsa oss rätt ofta. Det funkar inte att säga till honom alls, trots att vi provat med både arg, snäll, bestämd och förklarande röst. Längtar tills han får lite konsekvenstänk.
Han är generös och delar med sig hela tiden. Han älskar andra människor och sitter och pekar och pratar och vinkar till alla. På bussen brukar han göra succé bland äldre kvinnor. Han gillar just dem lite mer än alla andra, men charmar även andra.
Han sover bra också. Somnar ganska lätt nuförtiden. I vår säng när vi ligger bredvid. Det är omöjligt att få honom att somna ensam i sin säng. Än så länge i alla fall. Oftast somnar han vid halv åtta - åtta och sover till sju. Sedan sover han två timmar efter lunchen ungefär. Om vi inte är på flygande fläng och han blir trött av alla intryck, då sover han även en stund på eftermiddagen.
Till hösten ska han börja förskolan och jag tror att det kommer att gå galant. Han tar för sig så mycket och är bara lite blyg. Gissar dock att han kommer bonda med personalen mycket mer än med de andra barnen. Ska bli spännande och skrämmande på samma gång.
Vår lilla baby blir stor! Så konstigt och så naturligt.
2 kommentarer:
Ja jag känner igen mkt av det du skriver hos min son som är några månader äldre men inte två år än. Det ska bli spännande och roligt att han börjar på förskolan i höst men också lite skrämmande på nåt sätt.
Skriv nåt snart! Jag gillar din blogg!
Skicka en kommentar